Vilka frågor vid sidan om högre lön ska Livs driva i kommande avtalsrörelse diskuterades livligt på regionernas verksamhetsträffar i september.

Knappt var avtalet undertecknat förr-än avtalsrörelsen 2017 drog igång. Det är viktigt att så många medlemmar som möjligt får chans att tycka till. Det är ont om tid i och med att det ettåriga avtalet löper ut sista mars nästa år.
På verksamhetsträffen i Region Öst fick deltagarna chans att i smågrupper diskutera vilka avtalsfrågor som de tycker är viktiga att driva vid sidan av lön.
– Vår grupp tycker att det vore bra att försöka få ner allt skiftarbete till 36 timmar i veckan. Det är en stor fråga för alla som skiftar, sade Louise Schelin från Cloetta i Ljungsbro när det var dags för redovisning i storgrupp.
Hennes grupp hade också diskuterat möjligheten att få fram skrivningar kring grundbemanning, vad som ska gälla.
De vill också få in arbetstidslagen i kollektivavtalet för att Livs ska få möjlighet att driva dessa frågor avtalsvägen, så som man gjorde tidigare.

Det var också tydligt att många ville utöka arbetstidskontot med fler timmar. I dag kan man som mest få ihop 47,5 timmar om året som kan tas ut i ledig tid, pension eller pengar.
– Är det något som medlemmarna vill så är det att öka antalet timmar i arbetstidskontot, sade Thomas Klang från Arla i Visby.
Han fick medhåll av Birgitta Rorland från Mondelez i Upplands Väsby.
– Vi diskuterade också arbetstidskontot, att utöka detta. Det finns ett starkt stöd bland medlemmarna för detta.
Livsmedelsföretagens, arbetsgivarsidans, önskan att dra ner antalet timmar i arbetstidskontot för att istället öka på till pensionsavsättning avvisades med bestämdhet.
– På min arbetsplats vill de öka på antalet timmar, inte minska antalet timmar, sade Stefan Åberg, Carlsberg Supply Company i Årsta.
Det uppstod också en livlig diskussion kring arbetstidskontots utformning. Flera på mötet var av den uppfattningen att man borde ta bort möjligheten att ta ut ledighet i pengar. Samtidigt fanns de som påpekade att det handlar om olika skeden i livet, att det är upp till medlemmarna att välja hur de vill göra.
Arvid Gren, från Unilever i Flen, berättade att hans grupp också velat ha fler timmar till arbetstidskontot alternativt utöka antalet semesterdagar.
– Vi diskuterade också detta med bemanningsföretag, att det är alldeles för lätt att utnyttja dessa på fel sätt.

På verksamhetsträffen i region Syd var det frågor om vart individgarantin tog vägen som drevs hårt i förra avtalsrörelsen. Den ansågs då så viktig att Livs sade sig vara beredd att gå ut i konflikt för den. Många arbetsplatser har inte fungerande lokala lönesystem och pottfördelningen blir därefter. Livs satte då kravet högt. Man krävde en individgaranti på 90 procent, om man inte kunde komma överens lokalt.
I det avtal som slöts 2016 hamnade individgarantin på 50 procent. Flera personer på mötet i region Syd ville att Livs åter igen ska kräva en höjning av den till 90 procent.
– Det är en avvägning som delegationen har att göra. Vi får se vad de säger, sade Bengt-Göran Torschen, förbundsombudsman, som var föredragande på mötet.
Det svaret var inte Peter Ekström på HK Scan i Kristianstad nöjd med:
– Vi hade motsvarande övning i fjol på verksamhetsträffen. Då var vi kreativa. Vi sa att en höjning av individgarantin var en fråga som vi var beredda att gå till konflikt på. Men det är svårt att se att dessa övningar får ett särskilt stort genomslag. Man kan ställa sig frågan: Vad är det för nytta med dem? Man frågar efter folks åsikter, men sedan struntar man i dem.

Mats Löfström, lokalombudsman i region Syd, påpekade att det ändå är möjligt att motionera utifrån de diskussioner som fördes på träffen.
– Hur man än ser det så finns det då ändå på papper och era åsikter hänger med och kommer till avtalsdelegationen.