Sportig på vägen och snabb i vattnet? Kanske inte, men så sa reklamen. Däremot var tyska Amphicar en charmig amfibiebil. Den tillverkades under 1960-talet och är numera sällsynt.

Den väcker helt klart uppståndelse. Varje gång som en Amphicar syns på vägar eller i vatten pekar folk och stirrar. De fotograferar amfibiebilen och ställer frågor.
– Många undrar om den verkligen flyter och om jag har byggt den själv. Om jag fick en krona för varje foto skulle jag aldrig behöva jobba mer, konstaterar Klas Andersson i sitt röda ekipage.
Det bär typiska 60-talsdrag och ser ut som en liten sportvagn. Fast med hög markfrigång och två propellrar baktill.

I Sverige salufördes bilen med orden ”säker och snabb på land och till sjöss” och beskrevs som en elegant sportcabriolet med goda vägegenskaper som på land var god för 120 kilometer i timmen. I sjön sades den vara en komfortabel, lyxutrustad motorbåt som kunde göra upp till åtta knop.
– Nja, det där stämmer dåligt. Men att ligga på landsvägen i 100 är inga problem. En Amphicar är som en gammal folkvagn, vinglar lite och man sitter lika illa, fortsätter Klas och startar maskinen.
Han drar bort längs grusvägen och styr rakt mot en sjö. Tvekar inte utan låter bilen göra ett kraftigt magplask så att vatten skvätter i kaskader. Han växlar om till propellerdrift och styr med framhjulen, som fungerar som roder, medan det bubblar och skummar kring aktern.
Det ser helt tokigt ut med en bil som åker omkring på sjön.
– Den är ganska välutrustad för att vara en liten bil från tidigt 60-tal. Och har bland annat klocka, automatiska blinkers och solskydd med sminkspegel. Men hela bilen är ett hopplock. Den gjordes av en liten tillverkare som inte hade råd att utveckla egna delar utan använde befintliga, säger Hans Johansson vid strandkanten.

Han och brorsan Göran Johansson äger nämligen också varsitt exemplar av den märkliga bilen. Trots att det bara finns ett knappt dussin kvar i landet, varav några står på museum, är trion från Götene inte rädd för att använda sina klenoder.
– Jag kör mycket i vatten. Annars är det ingen idé att ha en Amphicar. Men jag undviker saltvatten eftersom bilen lätt rostar, konstaterar Klas Andersson och återvänder till plurret.
Det ser roligt ut. Några friluftsmänniskor som kommer fram ur skogen kan knappt tro sina ögon.