Hela 40 procent av livsmedelsarbetarna tjänar under 24 000 kronor i månaden. Det här gör att Livs vill ha en extra satsning för att höja lägstalönerna, men det vill inte Livsmedelsföretagen som tvärtom vill frysa dem på 2016 års nivå. Det står klart efter att parterna växlat krav den 21 december.

– Det är föga förvånande att arbetsgivarna vill frysa lägstalönerna. Det brukar de vilja. De tror att det leder till fler arbetstillfällen och där har vi olika åsikter, säger Gerald Lindberg, Livs andre ordförande och avtalsansvarige.
Livs kräver en låglönesatsning. En lönepott räknas fram genom att arbetsgivarna för varje anställd bidrar med 2,8 procent i löneökning. För de som tjänar under 24 000 kronor i månaden måste arbetsgivarna lägga minst 672 kronor, vilket även går under benämningen ”knä”, eftersom det innebär ett högre procentpåslag än 2,8 procent.
För livsmedelsarbetarna motsvarar det en löneökning om 430 öre i timmen. Det här är även i linje med de krav som förs fram i LO-samordningen samt Facken inom industrins avtalsplattform.
– Det här innebär en extra satsning för att få upp lägstalönerna, understryker Gerald Lindberg.
Det är viktigt ur ett jämställdhets- och rättviseperspektiv. För Livs del är det 40 procent av livsmedelsarbetarna som tjänar under 24 000 kronor.
– Ja, det är så pass många som tjänar under 24 000 kronor. Jag trodde inte att det var så många men vi har kontrollräknat flera gånger och antalet stämmer.
Det är med andra ord en låglönesatsning som livsmedelsarbetarna kommer att tjäna på men Livsmedelsföretagen är avogt inställda.
– Arbetsgivarna tycker inte om att vi har ett knä, de ogillar skarpt denna insamlingsmodell då de tycker att ingångslönerna är för höga.

Livs kräver vidare ett ettårigt avtal och fördelning enligt stupstocksmodellen, det vill säga att 50 procent fördelas generellt och 50 procent genom en lönepott som fördelas genom lokala förhandlingar.
– Arbetsgivarna tycker att vi ska köpa oss till ett längre, flerårigt avtal. Det har vi klart deklarerat att det kommer vi aldrig att göra. Från vår sida finns inget intresse för ett längre avtal.
Det framgår också av arbetsgivarnas krav att de vill avskaffa alternativt minska individgarantin om de lokala parterna inte är överens om pottfördelningen. De vill inte heller prata om krontal utan om procent när det gäller lönepott, vilket för Livs är mycket viktigt.
Förutom löneökning vill Livs se en fortsatt satsning på deltidspension.
– Vår utgångspunkt är att det inte ska handla om en avräkning från arbetstidskontot. Tvärtom, om arbetsgivarna inte vill fortsätta utbyggnaden av deltidspension så kommer vi att kräva en utbyggnad av arbetstidskontot.

Utöver dessa krav vill Livs att bilaga B i Livsmedelsavtalet kompletteras med skrivningar om utbildning i psykosocial arbetsmiljö. Livs vill även se över arbetstiderna; få slut på hattandet och få till stånd en bättre framförhållning.
– Även arbetsgivarna för fram krav när det gäller arbetstiderna, bland annat att man enskilt ska kunna komma överens om arbetstidens förläggning utan förhandling. Jag skulle gärna se att vi kom överens om en avtalsreglering av arbetstidslagen, säger han och tillägger:
– Det behövs ordning och reda på det här området. Men det är ett arbete som vi inte kommer att hinna med fram till sista mars men det vore bra om vi kom överens om att sätta igång arbetet under avtalsperioden.
Det har varit snabba ryck för båda parter eftersom avtalet som tecknades den sista mars 2016 var ettårigt. Det innebar att avtalsrörelsen 2016 knappt var avslutad innan avtalsrörelsen 2017 drog igång.
I början av december så behandlade Livs avtalsdelegation det 40-tal avtalsmotioner som inkommit. Merparten handlade om arbetsmiljö, arbetstider och anställningsformer. Dessa diskuterades när kraven formulerades och fastställdes av Livs förbundsstyrelse i mitten av december.
– När det handlar om anställningsformer så ingår detta i arbetet som LO ska göra i gemensamma förhandlingar om trygghet och omställning. Av den anledningen ställer vi inte några direkta avtalskrav på detta område. Det handlar om ett mer långsiktigt arbete vilket förhandlingsdelegationen ställt sig bakom.
Regelrätta förhandlingar mellan parterna kommer igång först efter nyår. Gerald Lindberg ser framåt med tillförsikt.
– Vi har ett bra samtalsklimat och jag tror att vi kan komma fram till konstruktiva lösningar på de flesta områden även om vi har olika utgångspunkter.