Styrketräning, spinning, rodd, längdskidåkning, golf, innebandy och beachboll är några exempel på vad man kan göra på Barillas välutrustade gym i Filipstad. Målet för Pernilla Lundquist är att genom friskvård förebygga arbetsskador.

Gymmet som går under namnet Knäckis ligger sex våningar upp i fabriken i ett tidigare brödlager. Det är enorma ytor som man disponerar över. Uppvärmning är inte heller något problem, det görs genom att man återanvänder värmen från ugnarna.
Företaget vill att folk ska träna. Jobbet på knäckebrödsfabriken sliter på kroppen även om mycket av arbetet har automatiserats.
De anställda får inte träna på arbetstid, det tillåter inte produktionen, träning måste ske på fritiden, men i gengäld kan de träna när som helst när de är lediga.
En som alltid tränat flitigt är Pernilla Lundquist, 46 år.
– Jag skulle inte orka med mitt jobb om jag inte tränade. Det blir rygg och axlar som tar stryk. Jag har också haft krämpor under året, men jag hade haft betydligt mer besvär om jag inte tränat.
Pernilla Lundquist har jobbat på fabriken sedan hon var 19 år. Hon började i paketeringen men jobbar idag i kontinuerligt treskift i bageriet vilket innebär att hon jobbar förmiddag, eftermiddag och natt enligt ett rullande schema.
– Det händer att jag går hit på lediga dagar men oftast tränar jag i samband med att jag är på jobbet. Jag kör ungefär en timme, aldrig mindre. Jag brukar säga att träna en till två gånger i veckan och köra lite styrka klarar man sig långt på, säger hon och fortsätter:
– Jag är ganska allround men det blir mycket kondition och styrka. Jag gjorde inte så mycket styrketräning förut, var mest konditionsträning, men jag känner stor skillnad sedan jag började med både och.
Hennes jobb på bageriet kan stundtals vara rätt så krävande, som lyft av tunga säckar och slangdragning vid dammsugning.
– Det är inte bara dessa tunga moment som sliter, det är också tufft att gå på hårt betonggolv hela dagarna. Jag tror att vi kvinnor har mer ont av det än männen,
vi är olika byggda.
Hon har hållit igång så länge hon kan minnas, spelade bland annat fotboll när hon var ung. Hon har också ett förflutet som spinninginstruktör. I dag är det längdskidor, att jogga och att spela golf som gäller, hon har grönt kort och 18,6 i handikapp. Hon tycker att det är väldigt bra att varva detta med träning på fabrikens gym.
– Jag tycker att det är bra att köra ett pass innan jag ska jobba, även innan jag ska jobba natt. Det finns de som säger att man ska ligga och vila men det passar inte mig. Jag får positiva endorfiner av att träna vilket gör att jag klarar jobbet bättre.

Den som tränar flitigt kan kvittera ut premier från arbetsgivaren Barilla. Det kan handla om olika typer av träningskläder eller liknande. Det uppskattar Pernilla som tränar mycket.
– Det är bra grejer, understryker hon.
Hon peppar också sina närmaste arbetskamrater att hålla igång och det händer att de tränar tillsammans. Det är inte ovanligt att hon klipper ut olika träningsprogram som de kör tillsammans. Hon delar gärna med sig av sina kunskaper från tiden som spinninginstruktör.
– Spinning är den bästa konditionsträningen, du trampar i takt med musiken och det är ganska så krävande.

Det kan Mattias Kämpeskog, 46 år, intyga. Han jobbar i Pernillas skiftlag i bageriet och är en av dem som tränar flitigt.
– Det som triggade igång mig var att läkaren sade att mitt blodtryck var för högt. Pernilla hjälpte mig med spinning, det är ett bra sätt att komma igång, utan spinningen hade jag aldrig börjat springa.
Han har haft ett kortare uppehåll från träningen men nyligen kommit igång igen. Även han har jobbat länge på bageriet, började direkt efter gymnasiet.
– Jag fick napp på första stället jag ringde till, minns han.
När han började jobba 1988 fanns inte mycket till gym på fabriken. Det dröjde också länge innan han själv kände behov av att börja träna. Förutom det höga blodtrycket så vägde han för mycket.
– Jag kom igång för fem år sedan. Förutom högt blodtryck så var övervikt en av orsakerna.
Han fastnade ganska snabbt för roddmaskinen.
– Är det någon enskild maskin som jag kan rekommendera så är det roddmaskinen. Den ger mest. Till att börja med rodde jag en mil på 47 minuter och som bäst har jag klarat den på 36 minuter.
På väggen på hans arbetsplats sitter ett diplom med rubriken ”March madness” som han är ganska så stolt över. Det har han fått efter att ha klarat av att under mars månad ro en mil om dagen i 25 dagar. Han berättar att han även rott maran som är 4,2 mil på 2 timmar och 57 minuter.

• Då var du trött?
– Det kan man nog säga.
Från början vägde han 146 kilo men tack vare träning och diet lyckades han gå ner 48 kilo. Han berättar att viktminskningen tog lång tid.
– Först 20 kilo drygt, inte mycket träning men jag gick väldigt mycket, nästa sväng mer träning. Vilade ett år emellan och gick kanske upp fem kilo då och sedan gick jag på ordentligt, säger Mattias Kämpeskog.
En del har han gått upp igen och har nu gett sig sjutton att gå ner 15 kilo.
– Det bästa är att kombinera träning med diet. Nu när jag har haft ont i knäna har jag varit hänvisad till diet och då går det ganska sakta att gå ner i vikt. Tidigare tränade jag åtminstone fem dagar i veckan. Målsättningen är att komma igång och träna åtminstone varannan dag.

• Hur kommer det sig att du vägde så mycket?
– Jag har alltid varit stor och med skiftgången äter man dessutom konstigt. Man måste tänka sig för. Efter midnatt, ska man inte äta något sägs det, men den som säger det har aldrig jobbat natt, man måste ha energi. Men numera kör jag matlåda före midnatt, sedan äter jag inte förrän jag kommer hem.
Han tänker mycket på vad han äter, det har blivit mer sallader.
– Framför allt har det handlat om att använda sunt förnuft, säger han och fortsätter:
– Faran är att man blir väldigt egotrippad. Det här med diet får en verkligen att gå in i sig själv. Det gäller att vara medveten om det och inse att de flesta är ganska ointresserade av ens vikt. Jag har läst mycket psykologi och försöker vara vaksam så att jag inte tröttar ut omgivningen.
Även han brukar kvittera ut ett antal premier från företaget för att han tränar så duktigt.
Han har också en speciell känsla för beachbollplanen. Inte för att han spelar beachboll. Nej, det var bland annat Mattias som körde upp all sand som krävdes för att få till planen. Det handlade om ganska så många lass. Dessutom blev det fel sand från början, den dammade för mycket vilket gjorde att det blev ytterligare vändor sand.
– Det hade jag inget emot. Jag såg det som träning och dessutom fick jag betalt för övertid de dagar det tog att köra sanden.

Klubbordförande Patrik Jonsson glömmer inte ståhejet kring sanden då när det begav sig för 6-7 år sedan.
Han jobbar dagtid på utlastningen vid höglagret men mycket av hans arbetstid går åt till fackligt arbete i och med att det är en så pass stor arbetsplats.
Han är 46 år och tränar regelbundet, cirka 2-3 gånger i veckan brukar han besöka fabrikens gym. Han styrketränar mest men springer också på löpbandet ibland.
Han har hittills jobbat 30 år på fabriken, varav 22 år på utlastningen som truckförare.
Han passar på att slå ett slag för ett tidigare projekt som fackklubben förhandlat fram där de på utlastningen fick gå ifrån 30 minuter i veckan och träna på arbetstid mot att de sköt till 30 minuter av sin fritid för att träna. Det ledde till att flertalet på utlastningen kom igång med flera pass i veckan.
– Det var bra och man fick en chans att ta tag i rygg- och nackproblem som truckförare ofta får, konstaterar han.
Någon fortsättning blev det dock inte. Nu är det enbart träning på fritiden som gäller.
Patrik Jonsson berättar att han vill gå upp i vikt, matchvikten idag är bara 62 kilo. Men han inser även att träning är bra för hälsan när man blir äldre.
– Mitt problem är hög ämnesomsättning och att jag stressar mycket. Om jag kunde gå upp tio kilo så skulle jag bli jätteglad. Jag mår inte bra av att väga för lite. Jag har också en gammal skada i skulderbladet som jag håller i schack genom att träna, säger han.
Det framkommer också att han är väldigt aktiv på sin fritid, gillar att fälla träd och hugga upp ved.
– Jag skulle vilja ge ett mer kraftfullt intryck. Jag är alldeles för spenslig. Det hjälper inte att jag äter mer. Går jag upp tre kilo i dag går jag ner fem kilo imorgon. Jag hoppas verkligen att styrketräningen på gymmet ska göra nytta.
Samtidigt kan han inte låta bli att skämta om sin situation.
– Jag brukar presentera mig som lång, stark och långhårig. Det är ett sätt för mig att lätta på stämningen och folk får ett gott skratt, självinsikt och ironi är kul.