Regeringen har kommit överens med vänsterpartiet och de fyra allianspartierna om målen för den svenska livsmedelsstrategin. Det är en blocköverskridande överenskommelse som gäller till 2030.
Partierna har inte lyckats enas om en gemensam handlingsplan med konkreta åtgärder. Det innebär att det fortfarande finns olika syn på hur målen ska uppnås och det kan bli strider om det i riksdagen.
Det övergripande målet är att öka den svenska livsmedelsproduktionen. Som skäl anges inte bara fler jobb och levande landsbygd utan också ökad självförsörjningsgrad, vilket har betydelse för Sveriges nationella säkerhet.
Produktionsökningen gäller både konventionella och ekologiska livsmedel. Enighet råder om att den ska baseras på förbättrad konkurrenskraft och konsumenternas efterfrågan. Tre strategiska mål pekas ut.
Det första är ”Regler och villkor” och rymmer ändamålsenliga skatter och avgifter samt regelförenklingar.
Det andra är ”Konsument och marknad” och tydliggör att det är konsumenternas val som ska avgöra produktionens inriktning, om det till exempel ska bli mer närproducerat och ekologiskt eller mer konventionellt. Betydelsen av en väl fungerande konkurrens på marknaden betonas liksom ökad export.
Det tredje målet är ”Kunskap och innovation” och täcker forskning och teknisk utveckling som kan bidra till ökad produktion, förnyelse samt mer hållbar konsumtion.
Hur målen ska uppnås, alltså propositionen, återkommer vi till i nästa nummer.