Kortare arbetstid, mer semester och sänkt pensionsålder är önskemål som många livsmedelsarbetare har och som de håller fast vid år efter år, decennium efter decennium, trots att de blivit upplysta om att dessa önskemål är orealistiska av flera skäl.
– Frågan är död, säger Lusen och lutar sig framåt så att ögonen förstoras bakom glasögonen.
Vi undviker att se in i dem och håller fast vid vår orealistiska önskan.
– Det är inte bara orealistiskt, säger Lusen. Det är också kontraproduktivt. De svenska trygghetssystemen, till exempel sjukvård, är beroende av ökade skatteintäkter och vad är det mest realistiska scenariot om arbetstiden minskar? Kommer skatteintäkterna att öka eller minska?
Lusen är så liten, inte mer än några millimeter, men när han lutar sig fram blir ögonen kraftigt uppförstorade och han förefaller att vara större än vi och det är skrämmande. Två jätteögon betraktar oss utan en känsla. Det är fasettögon.
– Jag frågar igen vad ni tror, säger Lusen. Kommer kostnaderna för sjukvården att öka eller minska under de närmaste åren? Vad tror ni?
Vi tror ingenting. Vi motionerar. Det är vår uppgift som medlemmar. Vi motionerar till varenda kongress om kortare arbetstid, mer semester och sänkt pensionsålder, för det är vad vi vill ha.
Vi kommer aldrig att sluta motionera om dessa önskemål. För drygt 30 år sedan, på Livs kongress 1986, hade önskemålen placerats under dagordningspunkt 47: ”Angående kortare arbetstid med bibehållen lön”. Det var många motioner och de kom från många avdelningar.
Förbundsstyrelsens svarade: ”Mot bakgrund av den långa ekonomiska stagnationen under åren 1975-1982, som medförde betydande reallöneförsämringar, och den låga reallöneökningen därefter, kan det vara tveksamt om våra medlemmar för närvarande är beredda att byta reallöneökningar mot arbetstidsförkortningar.”
Trots en inledande tvekan ansåg förbundsstyrelsen den gången att kongressen skulle uttala sig för införandet av 6-timmarsdagen, eftersom det var en så ”angelägen reform” och redan nu (alltså den 28 maj 1986) skulle man börja planera för införandet av den i etapper.
– Frågan var och är död, säger Lusen.