Den maximala företagsboten bör höjas från dagens 10 miljoner till 100 miljoner kronor föreslår företagsbotsutredningen, som på regeringens uppdrag gjort en översyn av företagsbot och straffansvar. Denna så kallade förhöjda företagsbot ska kunna användas när det handlar om ”särskilt klandervärd brottslighet” och större företag.
Bestämmelserna om företagsbot infördes 1986. Tillkomsten av systemet med företagsbot motiverades med att det dåvarande sanktionssystemet ansågs otillräckligt för att komma till rätta med brott i näringsverksamhet.
Tjugo år senare, 2006, ändrades reglerna för företagsbot. Efter ändringen gäller bland annat att en åklagare, istället för att gå till domstol, kan ålägga någon en företagsbot genom ett så kallat strafföreläggande.
Denna förenklade lagföring förutsätter att den som är misstänkt erkänner brottet och godkänner föreläggandet, och att företagsboten inte överstiger 500 000 kronor.
Utredaren föreslår nu att gränsen för strafföreläggande höjs till 3 miljoner kronor.
Det betyder att nästan alla arbetsmiljöbrott framöver kan avgöras genom strafföreläggande.

Ett annat utredningsförslag är att tillämpningsområdet utvidgas så att företagsbot kan användas även för brott som begås i offentlig verksamhet som kan jämställas med näringsverksamhet.
Det betyder att företagsbot kommer att kunna användas för till exempel arbetsmiljöbrott som begås i sådan statlig, landstingskommunal eller kommunal verksamhet som lika gärna hade kunnat bedrivas av ett privat företag.
Det utvidgade tillämpningsområdet kommer att få särskild betydelse inom verksamhet för vård, skola och omsorg.
Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 juli 2018.