Robert Buhre, 22 år från Kiviks musteri och ett av de yngsta kongressombuden.

Näst yngst på kongressen; när gick du med i facket?
– Jag gick med när jag var 18 år och började arbeta som lastbilsskåpsreparatör. Att man ska vara med har jag hemifrån, mina föräldrar är fackligt aktiva. Jag begärde sedan övergång från IF Metall till Livs när jag fick jobb på Kiviks musteri.

Hur länge har du jobbat där?
– Jag har jobbat på Kiviks i 3 år, mina arbetsuppgifter går ut på att jag blandar till allt möjligt. Det hela började med att jag fick jobb där genom ett bemanningsföretag och det ledde sedan till att jag fick fast jobb.

Är det här din första kongress?
– Ja, det är det.

Du har precis varit uppe i talarstolen och yrkat bifall för motionerna som handlar om ungdomsfrågor, hur kändes det?
– Det var fräckt. Benen skakade som bara den men efteråt kände jag att jag gärna gick upp igen.

Ni var flera ungdomar som var uppe och talade. Ni lyckades få kongressen och stödja motionen om ungdomsverksamhet som förbundsstyrelsen ville avslå. Hade du väntat dig det?
– Jag hade det på känn. Vi hade regionen med oss. Men det var nervöst. Efter försöksvoteringen såg det inte så ljust ut. Sedan gick det vägen vid voteringen med paddorna. Då stod det klart att vi hade kongressens stöd.

Vad har du för fackliga uppdrag?
– Jag har inget.

Har du inget? Hur kommer det sig då att du blev vald till kongressombud?
– Det var fråm början klubbordförande som var föreslagen till ombud. Jag tyckte att han hade så mycket att stå i så jag föreslog mig själv. Då blev det personval och jag fick flest röster.

Vad sade din ordförande om det?
– Han var väldigt nöjd. Han hade länge försökt att få mig att ta på mig fackliga uppdrag. Han berättade också att han lagt sin röst på mig.

Kommer du att engagera dig mer fackligt nu?
– Vi får se hur det går vid nästa årsmöte. Men jag kommer definitivt att bli aktiv i Livs ungdomsgrupp i region Syd som jag fått kontakt med under kongressen.