Mörkret ruvar över oss, inte bara för att det blivit höst här i Skandinavien. Även i världspolitiken är det skymning, bland annat därför att ovanligt många auktoritära ”alfahannar” just nu har fått makt över mänsklighetens och planetens framtid – en Putin, en Orban, Erdogan, Trump. För att inte tala om Kim Jong Un…
Men ljus finns också: Européernas växande förtroende för ett stabiliserande och liberalt EU (en frukt av fenomenet Trump, säger forskningen). Angela Merkel. Parisavtalet om klimatet.
Går vi på hemmaplan är regeringens och Vänsterpartiets gröna budget ett glädjeämne. Totalt fem miljarder för 2018.

Vad sägs om 1,5 miljarder att sökas av kommuner, företag och föreningar för minskad klimatpåverkan?
Tidigare har Klimatklivet som det kallas totalt lett till 1000 olika satsningar.
Trafiken svarar idag för en tredjedel av Sveriges klimatpåverkan och om utsläppen till 2030 ska minska med 70 procent – riksdagens beslut – måste vi ta krafttag. Därför ska fler lockas att köpa bränslesnåla bilar eller rena elfordon.
Av de fem gröna miljarderna 2018 går mycket pengar till snabb-laddstolpar längs vägarna men också stöd till ”ladda hemma” i hushållet.
En premie på kanske 25 procent sporrar folk som vill skaffa elmoppe eller elcykel; 350 miljoner satsas för 2018 på detta (i fjol köptes 45 000 elcyklar, 7 procent av samtliga sålda, kan bli 15 procent nu!)

Den som sökt statligt stöd för solpanel på taket vet att länsstyrelsen har rekordlång kö för bidraget, i brist på pengar. 2018 satsas därför 525 nya miljoner på detta. Men samtidigt vill regeringen höja stödet från 20 till 30 procent vilket ju innebär att färre än som annars vore möjligt kan få del av pengarna!

Jag delar branschorganet Svensk Solenergis bedömning att de enskilda stöden istället bör minska eftersom solpaneler de senaste fem åren blivit uppemot 70 procent billigare på marknaden.
Det bästa vore om regeringen införde det smarta tyska så kallade nettodebiteringssystemet som gjort solpaneler till en privatekonomisk succé för villaägare och bostadsrättsföreningar.
Hav, skog och naturvård får drygt en miljard för 2018. I denna binge finns även arbetsmarknadspengar för att röja sly och städa havsstränder från plast, förpackningar och annan bråte. Regeringen lägger också fram sitt förslag om miljöskatt på inrikesflyget, en blygsam peng som dock Alliansen och Sverigedemokraterna betraktar som ett dråpslag mot landsorten och därför kommer att fälla i riksdagen.

”Höghastighetståget” är ett projekt som regeringen och Miljöpartiet själva borde avsluta snarast möjligt. Det är svindyrt och ger som helhet inga nettovinster vare sig miljö- eller regionalpolitiskt.
Istället kommer denna megasatsning att under lång tid suga resurser från drift och underhåll av den pinsamt opålitliga järnväg vi redan har – och som vi har svårt få fason på!
Det yttersta syftet – att flytta resenärer från flyget till tåget – känns inte akut viktigt i ett läge där inrikesflyget faktiskt bara svarar för cirka en procent av Sveriges totala klimatbelastning.