På bara ett år har Donald Trump lyckats skapa en mängd problem både på hemmaplan och i den globala politiken. Som alla vet har han signalerat att USA, världens största klimatbov räknat som utsläpp per capita, vill utträda ur Parisavtalet. Det är förvisso en process på några år, men om det blir så kommer Trumps regering vara den enda. Det är givetvis helt absurt och skadar i första hand amerikansk ekonomi. Trump lämnar walkover till Kina som då kan expandera ytterligare på marknaderna för sol- och vindkraft, miljöteknik och elfordon. Hoppet står till de femton delstater och åtskilliga amerikanska storstäder som deklarerat att de i trots mot sin president kommer att följa klimatavtalet!
På årets Davoskonferens presenterade globala storföretag en rapport om förnybar energi, “Multinationals line up to claim 100% green power label”. Ledande politiker underströk vikten av en kraftfull klimatpolitik. I skrivande stund går ryktet att Trump ämnar sig till konferensen. Om han lyssnar och begriper vad som sägs borde han tvärvända i sin egen navelskådande och kontraproduktiva strategi ”America first”.

Härom veckan tvingades jag skrota min kära biogasbil som gått som en klocka drygt trettiotusen mil. Nu siktar jag på att skaffa en ren elbil. Volvo eller Nissan? Jag är osäker. Men ett vet jag: Efter batterirevolutionen för bara något år sedan kan man köra långt på en laddning gjord hemma i garaget.
Det är trevligt att läsa att Volvo inom drygt ett år ska installera elmotor i alla nyproducerade personbilar. Och så småningom helt sluta tillverka bensin- och dieselfordon. Goda nyheter för den snabbt växande grupp bilister som inser att vägtrafiken är en av planetens största klimatbovar. För Volvo och andra är det ett måste om företaget ska klara EU:s maxgräns för utsläpp av koldioxid 2020, då sänkt från dagens 130 gram till 95 gram koldioxid per kilometer.
Denna nya nivå – inklusive strängare metoder att mäta utsläppen – ställer mycket tuffa krav på bilföretagen. Krav de inte kan leva upp till utan att snarast öka andelen miljöfordon i sin nyproduktion. Volkswagen har till exempel räknat ut att de måste sälja minst en miljon elbilar 2025 mot dagens drygt 30 000. Nästa utsläppsgräns diskuteras redan i EU-kommissionen. Den kommer sannolikt att ligga under 70 gram. En rejäl huvudvärk för Unionen där 250 miljoner i huvudsak fossildrivna bilar idag rullar med en snittålder på nio år. Men fortsatta tekniska genombrott, prisfall och därmed ökad efterfrågan på elbilar är att vänta.

Exakt hur bra är då elbilen för klimatet? Om elen görs i princip utan klimatpåverkan – som i Sverige – är det utmärkt. I länder med kolbaserad elproduktion blir nettovinsten för klimatet lägre.
Elektrifieringen av fordonsflottan kommer sannolikt att gå relativt snabbt. Japan planerar till exempel inför OS 2020 att ha 60 000 bränslecellbilar – ytterligare en annan teknik – på plats. Men det kräver förstås infrastruktur. I Sverige finns i dag flera tusen allmänna laddstationer. Där kan man på en halvtimma ladda från tomt batteri till 80 procent fyllnad. Med vanligt jordat utomhusuttag därhemma tar det 6–8 timmar. Räckvidden för flertalet elbilar är 15 mil på en laddning, men med nya Tesla, BMW, Nissan och andra kommer man 30–40 mil.
Kommer klimatskeptikern Trump att kunna skada den amerikanska elbilsatsningen? Knappast, motkrafterna är alldeles för starka!