Om Harry Martinssons jakt på sin försvunna mor
Harry Martinson, Nobelpristagare i litteratur, blev tidigt föräldralös. Fadern dog och modern emigrerade till Portland i USA. Den unge Martinson utauktionerades till de fosterföräldrar som tog minst betalt för att ha honom hos sig, inte undra på att barnets längtan efter mamman var svår. Speciellt då två av systrarna fick biljetter för att förenas med mamman. I tonåren gick Martinson till sjöss och väl i New York skickade han ett telegram till modern.
Det är den verkliga bakgrunden till Lars Nordströms dokumentärroman Telegrammet från New York. Nordström har bott i Oregon i drygt 30 år och där har han forskat och skrivit om svenskarnas historia i delstaten. Det är en kunskap som kommer väl till pass. I boken får Harry och mamma Betty vartannat kapitel och det är just i mammans kapitel Nordström briljerar. Han behärskar sitt svenska Portland och precis som många andra dras Betty med en del skuldkänslor över flytten och för dem hon lämnade bakom sig.
Men framförallt är hon inriktad på att bygga ett nytt liv åt sig, ett liv som telegrammet stör. Det rör upp. I New York är Harry bara några dagar och här märks det att författaren får använda sin fantasi mer.
Harry besöker sjömanshemmet och inleder en kort romans med en främmande kvinna. Han funderar på telegrammet han skall skicka. Vänder och vrider på orden. Hittar kanske också uppslag för framtida böcker: att skriva realistiskt om sjömansyrket. Han är redan en stor bokälskare.
Det är i det dokumentära som boken har sin styrka och kanske borde Nordström skrivit en fackbok istället. De svenska invandrarnas liv i Portland är skildrat med en imponerande kunskap som fond. Jag förvånas över hur stor och välorganiserad den svenska minoriteten var, men också hur de, speciellt under kriget, skulle piskas in under stjärnbaneret. Det för tankarna till hur invandrare behandlas i Europa idag. Svenskarna fick inte fira midsommar och exilpressen lästes av nitiska censorer. I det skönlitterära undrar jag om författaren är alltför rädd om sina karaktärer, som om han inte vågar knuffa dem mot sina gränser och pröva dem i konflikter med andra.
Eller kanske är hans stora intresse att berätta om den tiden, den miljön och då får karaktärerna och storyn lida.
Som skildring av svensk-amerikanernas liv i Oregon är boken välskriven och bra, men som roman engagerar den mig inte.
Henrik Johansson
Roman. Lars Nordström, Telegrammet från New York, Opulens förlag 2017