För mig känns det som förändringar i arbetslivet kommer oftare och oftare. Förr i tiden kom det inte ens ett besparingsprojekt varje år, nu kommer det flera besparings- och effektiviseringsprojekt per år. Till dessa förändringar förväntas jag som arbetare att vara positiv och se alla förändringar som möjligheter. Väljer jag att säga att jag inte tycker om en förändring, så är jag en negativ bakåtsträvare som inte ser vilka underbara möjligheter till utveckling alla förändringar är.
Det är förändringarna som sker regelbundet som ofta upplevs som jobbigast, de som man nästan kan påverka, men ändå inte kan påverka alls. Förändringar som rör arbetstider, arbetsuppgifter, arbetsgrupper påverkar mig som anställd direkt. Arbetstider påverkar mer än själva arbetet. Det påverkar också i stor grad privatlivet, det påverkar möjligheten till fritidsaktiviteter och återhämtning och vila innan nästa arbetspass.
Det händer inte ofta att jag kompar ut och går hem en timme tidigare, men de gånger det sker känns det som om jag bara jobbat en halv dag – att en timme kan kännas så lyxig!
När det gäller att jobba skift vet jag inte vilka skifttider som är de bästa för olika människor. Jag får inget enhetligt svar när jag frågar runt. Själv jobbar jag på en arbetsplats där vi har produktionen i gång dygnet runt årets alla dagar och jag trivs bra med mitt nuvarande schema, men vet naturligtvis inget om framtiden.
När man får förändrade arbetsuppgifter på en arbetsplats är det flera saker som påverkar om det i slutändan blir bra. Det viktigaste är att man verkligen får tid och möjlighet att lära sig de nya arbetsuppgifterna, så man känner sig trygg och har den kunskap man behöver för att göra ett bra jobb.
Nya arbetsuppgifter får inte innebära en försämrad arbetsmiljö. Därför är konsekvensanalyser bra för då kan man förebygga problem som man tror kommer att bli ett resultat av förändringen. En bra psykosocial arbetsmiljö är alltid viktigast för en lyckad förändring.

Jag tycker att det viktigaste är att man tar tag i den svåraste frågan i en förändringsprocess nämligen information. Att alla på en arbetsplats får samma
information om vad som sker, när, var och hur är grunden för en lyckad förändring.
Att den fysiska arbetsmiljön skulle försämras vid en omorganisation finns inte som ett alternativ, ingen ska få tyngre eller monotonare arbetsuppgifter, skulle så vara fallet så måste åtgärder till innan förändringen sker.
Jag vill betona att förändringar är positiva, om de sker på ett bra sätt. Jag vill inte tillbaka till den tiden då människor gjorde allt manuellt, packade produkterna för hand, vek alla kartonger och pallade manuellt. När det gäller arbetsscheman så har personalen ofta bra tankar hur scheman kan kombineras bäst för att både produktion och privatliv ska fungera bra.
Camilla Skog, mejeriarbetare på Arla Foods i Götene