Martina skrev uppsats om köttkris

Slakthusområdet väckte Martina Berggrens nyfikenhet. Det var där hon fick sitt första jobb när hon flyttade från Nässjö till Stockholm. Det ledde till att hon skrev en uppsats i historia om bristen på kött i början av förra seklet.
Martina Berggren är tillbaka till jobbet på Olle Nybergs Chark på slakthusområdet. Hon är egentligen studieledig sedan ett och ett halvt år tillbaka, har läst historia på heltid på Stockholms universitet, men hoppar in och jobbar på loven och ska nu jobba hela sommaren med prismärkning.
– Det är lite konsekvensen av att plugga att man får använda sommarlovet till att arbeta för att kunna betala sina räkningar och spara till kommande termin.
Hennes mål är en kandidatexamen i historia, närmast ska hon läsa arkivvetenskap i ett år på Södertörns högskola. Hon hoppas i framtiden kunna få jobb som arkivarie, ett yrke som hon lärt sig att uppskatta.
– Det är tack vare det arbete som en arkivarie lagt ner som jag kunnat skriva min uppsats som bygger på handlingar i slakthus- och saluhallsstyrelsens arkiv.
Hon berättar att det handlar om förstahandskällor som inte varit så lättillgängliga då många handlingar var handskrivna.

Vi träffas efter jobbet. Hon borde egentligen vara rätt slut; hon gick upp tidigt. Men när hon berättar om sitt arbete med uppsatsen så ger hon ett allt annat än trött intryck. Hon har förmåga att få historia att bli spännande och något som alla borde ägna sig åt.
Ämnesvalet beror på att hon har en speciell relation till slakthusområdet.
– Det var här som jag blev vuxen. Här fick jag fick mitt första riktiga jobb och mina första vänner efter det att jag flyttat hit. Området har också en speciell karaktär.
Hon hade från början tänkt att fokusera på slakthusområdets historia men det var svårt då det inte fanns någon tidigare forskning att luta sig mot. Istället kom hon att inrikta sig på köttkrisen och den upplysningsverksamhet som bedrevs i samband med att det inte fanns tillräckligt med mat.
Hon fann att det inte var första världskriget som orsakat bristen på kött, det var problem fler år tidigare på grund av mul- och klövsjuka och missväxt. Rätt mycket kött exporterades också till Tyskland då det var mer ekonomiskt fördelaktigt för bönderna.
Titeln på hennes uppsats är Köttnöden och hon fokuserar på hur staden hanterade bristen på kött åren 1912–1917. Uppsatsen bygger delvis på motioner skrivna av socialdemokrater i Stockholm
– Av dessa framgår hur de såg på krisen och hur de tänkte sig att den skulle lösas.

En motion, som fick bifall, handlade om att använda hushållsavfall för att föda upp grisar. Det gick si så där då stockholmarna inte var så intresserade av att källsortera.
En annan motion som antogs handlade om organtvång, det vill säga slakterierna blev tvungna att skicka med så väl organ som huvud när de slaktade djur. Samtidigt hölls kurser för att lära hushållen hur de skulle tillaga organen, något som inte tidigare uppmärksammats i forskningen.
– Det låter kanske kaxigt, men jag fick beröm av handledaren. Det går att se att det fanns ett tydligt mål med organtvång som inte bara hade att göra med livsmedelskontroll utan som faktiskt var ett initiativ för att påverka matkulturen och bristen på livsmedel.
Hon berättar om rätterna som lärdes ut.
– Min favorit är falsk sköldpaddssoppa som gjordes på kalvhjärna. Jag vet inte hur den lagades och jag undrar hur nyttig den var.
En annan uppmaning som kom från politiskt håll var att invånarna skulle äta mer saltsjöfisk och mer vegetariskt.
Martina Berggren konstaterar att det finns många paralleller med dagens samhälle. Men då handlade det om knappa resurser, idag handlar det om miljön.

•Var det många aha-upplevelser?
– Ja, absolut. Det var också en rolig uppsats att skriva, framför allt materialet jag fann om hemkonsulentverksamheten. Kvinnor med borgerlig bakgrund skulle lära arbetarklassens kvinnor hushållsekonomi.
– I deras egna rapporter står att det gick jättebra för dem som hemkonsulenter. Men av tidningsklipp framgår att verksamheten inte alls var uppskattad av arbetarklassens kvinnor som ville ha lägre hyror, sänkta brödtullar och kooperativa matlag.
Hon involverade till och med arbetskamraterna i uppsatsarbetet. När hon blev klar så lade hon ut flera exemplar av uppsatsen i fikarummet som folk suttit och läst.
– Akademiska texter är inte jätteroliga. Samtidigt är det många som sagt att det varit kul att läsa om slakthusområdet där de jobbar och går runt i men inte vetat något om.