Branden väckte liv i klimatfrågan

Sommarens värmebölja och bränder har väckt nytt liv i klimatfrågan. Brist på foder och utebliven vallskörd har drabbat köttbönderna. För att hjälpa till har Siljans Chark ökat kapaciteten i återtagsslakten.
Roger Carling, slakterichef vid Siljans Charks slakteri på Ickholmen utanför Rättvik säger att utrymmet för att anmäla storboskap till ordinarie försäljning på marknad redan är fyllt ända fram till årsskiftet.
– Vad vi kan erbjuda är återtagsslakt. Lokala bönder får komma hit med djuren och så slaktar och styckar vi åt dem. Därefter återtar de köttet och får själva hitta avsättning för det, säger Roger Carling.
För två år sedan gjorde Siljans Chark en stor investering i en ny återtagsstyckningslokal i slakteriet på Ickholmen. Det är i den delen man nu har ökat kapaciteten för att hjälpa djurleverantörerna i den extrema situationen.
Under sommaren har bemanningen ökat i slakteriet med tre personer och man har tagit emot ungefär 7–8 fler djur i veckan utöver det normala som är 15 djur. Totalt slaktas 280–300 djur i veckan.
Även om värmeböljan och torkan gör att fler djur går till slakt tidigare i sommar, tror Roger Carling inte att det kommer att bli brist på slaktdjur längre fram.
– Det kommer att bli lite mindre, men det är inte frågan om någon utslaktning. Fram till nyår kommer vi att behålla den höga bemanningen.

Det har varit mycket jobb hela sommaren, men till slut har Ulrika Bäckström, Livs klubbordförande på Ickholmen, gått på två veckors semester. Vi ses på hennes gård som ligger någon kilometer från jobbet
– För mig har klimatuppvärmningen länge varit ett faktum och jag har varit medveten om att den pågår. På teve har jag sett hur den påverkar olika djurslag, bland annat isbjörnen som snart inte har någon is kvar. Men den har aldrig varit så nära förut. Jag har inte trott att det skulle gå så här snabbt, säger hon.
Att den globala uppvärmningen ökar styrkan i väderhändelser och påverkar vädersystem har slagits fast av forskarna, till exempel av Johan Rockström, chef för Stockholm Resili-ence Center.
Även om inte en enskild händelse går att skylla på klimatuppvärmningen, så gör den nuvarande uppvärmningen på 1 grad att extremvärme och kyla förstärks och blir vanligare. Och sommarens värmebölja är den varmaste sedan mätningarna började på 1700-talet.
Ulrika Bäckström tycker inte alls om värmen.
– Jag trivs när det är 15 grader och vill inte åka på semester till något varmt land.
• Hur angeläget är det att Sverige ställer om och blir koldioxidneutralt?
– Jag tror inte att det hänger på Sverige. Vi är ett land med liten befolkning och dessutom har vi gjort mycket och ligger långt fram. Det är de stora länderna som USA, Kina och Japan som behöver skynda på sin omställning.
• Påverkar det din livsstil?
– Ja, det har det gjort länge. Jag odlar själv och är ganska självförsörjande. Jag har egen köttuppfödning med kaniner och handlar ekologiskt och skulle till exempel inte kunna tänka mig att flyga.

En annan tjej på Siljans Chark som tagit intryck av torkan och den stora branden i Trängslet, som startade den 12 juli och pågick ända fram till slutet av månaden, är Hanna Kustus, som är huvudskyddsombud på charkfabriken i Mora.
I sommar har hon varit mammaledig med yngsta barnet Linnea och hon berättar att familjen satt och tittade på nyheterna om skogsbränderna på teve. Från där hon bor är det inte mer än fem mil till den stora branden på Trängslets skjutfält i Älvdalen. När det blåste kunde de känna brandröken.
– Vi satt i soffan, min sambo och jag, och tänkte att vi borde göra något för att underlätta för brandmännen. Så vi satte igång med insamling av dricka och förnödenheter från butiker i Mora, från Ica Maxi och från Mora bryggeri.
De tog med sig yngsta barnet, Linnea, och åkte upp till brandbekämparna och lämnade varorna. Två gånger startade de insamlingar och gjorde resan upp till branden.
• Var det läskigt?
– Nej, vi befann oss långt från branden, men jag har stor inlevelse i dem som var tvungna att lämna sina hem, de som blev evakuerade. Det måste vara hemskt att bara få välja ut några få personliga saker att ta med sig och inte veta om huset ska brinna upp.
• Tror du att branden har med klimat-uppvärmningen att göra?
– Det vet jag inte. I backen är det jättetorrt. Det var därför det började brinna. Jag tror inte att det var för att det blivit ett varmare klimat. Det kom till exempel jättemycket snö i vintras, men det var inte så kallt.

En annan tjej som blev starkt engagerad i torkan och branden är Pernilla Bäckström, som jobbar i paketeringen på Leksands knäckebröd, och hade semester i juli.
– Jag ville visa för min son som är fem år att det är viktigt att man hjälper till och gör något när det händer en stor katastrof.
Hon la ut en fråga på sociala medier om det fanns några som ville vara med på insamling av mat och dryck till brandbekämparna. Hon fick in 3 000 kronor som hon kunde köpa förnödenheter för. Dessutom fick hon en halv pall knäckebröd av Leksandsbröd och av ett anläggningsföretag fick hon låna en minibuss . Med den åkte hon och sonen upp till Särna brandstation och lämnade varorna.
– Jag talade också med min svärfar som är med i FAK (Frivilliga Automobilklubben) och körde bandvagn vid brandområdet och han tipsade mig om att det kunde behövas dextrosol till dem som kämpade med branden. Så det köpte jag.
• Vad tyckte sonen?
– Han tyckte att det var spännande. Det tog några timmar att åka fram och tillbaka. Det kändes väldigt bra att kunna visa honom att det går att göra något.

Lena Bergström, klubbordförande på Leksands knäckebröd blev också starkt berörd av sommarens skogsbränder.
Det är inte bara i Sverige det brinner utan på många platser i världen. I Kalifornien är det ständiga bränder på grund av den extrema torkan och även i Kanada.
Lena Bergström har släkt i British Columbia och var där och hälsade på tidigare i sommar. Där är det nu 30–40 grader. Det är varmt och mycket rök i luften på grund av stora skogsbränder.
– Jag tror att den heta sommaren och bränderna kan bli en väckarklocka. Det handlar om att klimatet blivit varmare. Jag tror att det gör att folk börjar tänka på ett annat sätt.

Hon menar att en del kan bero på utdikningen av myrmarkerna, vilket skapar problem, eftersom de är vattenhållande. Själv har hon varit mycket engagerad i fäbodbruket. I många år hade hon en fäbod i Älvdalen som låg på västra sidan om det stora skjutfältet i Trängslet där det brann.
– Poängen med fäbodbruket är att korna själva kan hitta mat i skogen och på fjället och så kan man använda åkrarna till att odla foder till vintern. Förr i tiden hade vallkullor anställda på fäboden.
Hon tror att Sverige skulle behöva bli mer självförsörjande på mat och har talat för motioner på Livs kongress 2013 och 2017 om att förbundet ska verka för det. Hon tycker att maten måste få ta större plats i våra liv och ses som något viktigt.