Vad skrev Mål & Medel för 50 år sedan? undrar Lusen. Då var det också riksdagsval i Sverige. Kan vi lära oss något av det? Med andra ord låt oss ta en titt på nummer 9 september 1968. Lusen slår upp det gamla lägget och svaret blir ekonomisk demokrati. Aj, aj, aj, det låter skrämmande. Var det verkligen det som Socialdemokraterna gick till val på. Enligt ledaren var kravet på ekonomisk demokrati lika självklart som kravet på politisk demokrati.

Ekonomisk demokrati beskrevs på följande sätt:
”Valda representanter får ett avgörande inflytande på de beslut som bestämmer den ekonomiska utvecklingen i landet och därmed det stora flertalet medborgares arbets- och levnadsvillkor. Utan ett sådant inflytande kan arbete, trygghet och utveckling inte säkras.”
Hur skulle det gå till? Ja, på samma sätt som då man började, då fackföre-ningarna och partiet bildades. Genom fackliga förhandlingar och genom lagar som gäller arbetsmarknad, näringsfrihet, kreditmarknad och så vidare. Steg för steg skulle man föra utvecklingen mot ökad ekonomisk demokrati.

Målet var att stärka löntagarnas ställning och uppnå en viss maktbalans.
Innebar den att näringslivet skulle förstatligas? Nej, konstaterar Lusen. Det var bara borgerlig propaganda. Den makt som ägarna har inom företagen skulle begränsas genom fackliga förhandlingar om ökad insyn och medinflytande.
Var det här provokativt och omstörtande? undrar Lusen under läsningen. Ja, kanske var det så för många, för ledaren slutar med en hänvisning till Per Albin Hanssons gamla folkhem, som stod för trygghet och familjevärden, men det var inte på ett instängt sätt utan ett inkluderande:
”Han (Per Albin Hansson) ville skapa ’Folkhemmet Sverige’, men inte bara ett folkhemmet Sverige, utan ett folkhem omfattande alla världens folk, oavsett om man råkade vara född svart eller vit, röd eller gul, i Vietnam, USA eller Tjeckoslovakien.”

Så hur gick valet 1968? Socialdemokraterna fick egen majoritet, 50,1 procent.