– Många får nacksmärtor av att köra truck hela dagarna. Det är ett problem som behöver bli mycket mer synligt, så att det tas fram bättre lösningar, säger Linnéa Ekberg, skyddsombud på Santa Marias nya distributionscenter
i Kungsbacka.

Några mil utanför Göteborg ligger det stora lagret för Santa Marias produkter. Det är en del av finska Paulig Groups logistik och är sex fotbollsplaner stort, kostade 350 miljoner kronor när det invigdes förra året.
Lagret i Kungsbacka tar emot kryddor i containrar från hela världen. De är packade i lådor eller säckar och ligger på pallar. Också tacoproduktionen från Pauligs fabriker i Mölndal och Landskrona hamnar här och härifrån förses hela Europa med kryddor, till exempel Mex, asiatiska och indiska koncept, BBQ-produkter och Street Food.
Ett 50-tal livsmedelsarbetare arbetar med att lasta och lossa gods. Det doftar av exotiska kryddor från hela världen och lokalerna är de bästa tänkbara. Det är ordning och reda, speglar i taket, blå spots som lyser upp truckarna för att undvika krockar.
Men det finns fortfarande ett ouppmärksammat arbetsmiljöproblem som inte är speciellt för just detta lager utan det gäller alla lager med truckkörning.
På grund av att sikten framåt är skymd av godset körs truckarna sidledes och baklänges och truckföraren behöver vända på huvudet hela tiden, fram och tillbaka. Under en timme vänder i genomsnitt en truckförare på huvudet 222 gånger har en färsk rapport från forskare vid Linköpings universitet visat.
Det är inte alla truckförare som känner av det. Linnéa Ekberg gör det, men kollegan Tomas Samuelsson gör det inte. Båda sitter med i styrelsen för Livs fackklubb. Delvis kan anledningen vara att han inte kör samma typ av truck som Linnéa Ekberg gör.
– Jag har känningar i stort sett hela tiden och vet inte hur jag ska få bukt med det, säger hon.
Det blir bättre när hon är borta från jobbet och det blir också bättre av att stretcha och massera. På arbetsplatsen kan hon få massage.
– Efter ett tag tänker man inte på det. När jag kommer hem från jobbet tar jag ibland fram en vetekudde som jag värmer i mikron och som jag vilar nacken på. Det hjälper.
Hon har själv inte talat med någon ergonom om det. Och när hon fick nackspärr på jobbet var hon tvungen att gå hem två timmar tidigare, men hon anmälde inte själv det som ett tillbud.
– Kör man truck så får man ont i nacken. Det är så man sett på det. Det hör liksom till, men nu vill jag ändra på det och jag uppmuntrar alla att anmäla nackbesvär som tillbud.
För att det ska bli någon förändring måste man börja tala om besvären och ställa krav på förändring. En ergonom från företagshälsovården ska komma till arbetsplatsen och hålla en utbildning i hur man kör truckarna med så lite belastning på nacken som möjligt och hur man lyfter på bästa sätt.
Det finns ju redan en hel del utrustning i truckarna som är viktig att man använder. Det finns spegel i taket, kamera, stolen går att ställa in, pumpa upp ryggen, sänka golvet för att få rätt längd för benen.
– Men ibland är man ändå tvungen att sträcka sig för att verkligen se och scanna en pallflagga (etikett med streckkod), säger Linnéa Ekberg.

Tomas Samuelsson, har jobbat i 17 år, tidigare i fabriken i Mölndal, men när tacoproduktionen flyttade därifrån till Belgien och råvarulagret till Kungsbacka följde han med.
– Jag känner inte av problemen med nacksmärtor, säger han.
Atlet-truckarna berömmer han för att det finns många bra ergonomiska lösningar i dem.
– Kameran är guld värd, säger han, men också stödkula för att få rätt position för handen och joystick för att inte få sendrag.
När han lossar containrar använder han en motviktstruck med gaffel. Det stora problemet vid lossningen är att leverantörerna packar säckarna alldeles för högt och att de är för tunga.
– Säckarna ska inte väga mer än 25 kilo. Gör de det så ringer vi till inköparna och säger till dem att de måste säga till leverantörerna att gränsen går där.
För hans del blir det truckkörning 60 procent av tiden. 40 procent av tiden sitter han framför datorn och planerar när containrarna ska komma.

På skärmen ser vi att det är en last som är på väg in i hamnen i Göteborg. Då lägger vi in den i kön. Från hela världen kommer råvaror med båt till Rotterdam, där lastas den om till en mindre båt som anländer till Göteborg.
Tomas Samuelsson är Santa Marias fackliga representant i Paulig Groups europeiska företagsråd, EWC, och har varit i Belgien och sett företagets lager där som är mycket mer automatiserat än vad det är i Kungsbacka
– Vårt höglager är 12 meter högt. Deras är 42 meter, alltså tre gånger så högt, där är det automatiska pallkranar som jobbar dygnet runt. På nätterna är det mörkt i lagret och då flyttar de automatiska truckarna om varorna.
Det finns till och med en automatisk lösning av lastningen på bilarna. Godset packas i lådor som skjuts in i bilarna, berättar han.