Lena sadlade om till chaufför

Att bli lastbilschaufför var Lena Erikssons dröm. Nu har hon förverkligat den. Hon är avbytare i distributionen på Arlas mejeri i Kallhäll vilket innebär att de flesta arbetskamrater är män.

En dag för drygt tio år sedan så tog Lena Eriksson tjänstledigt från sitt jobb som undersköterska inom äldreomsorgen för att gå en två terminer lång utbildning på Komvux för att ta lastbilskort och även kort för släp, truck och kran. Det var något som hon funderat länge på att göra.
– Jag brukar tänka att man lever bara en gång. Jag har gjort en massa saker. Rest till andra sidan jordklotet. Köpt lägenheter som jag renoverat. Jag har studerat som vuxen ett par gånger och bytt yrke. Visst kan det kännas lite osäkert innan man nått sitt mål. Men det har alltid löst sig och funkat bra.
Visst löste det sig även denna gång. Hon fick ganska omgående jobb inom Arla, först på depån i Årsta och när den lades ner hamnade hon på mejeriet Kallhäll, där hon nu är avbytare i distribution, vilket innebär att både sträcka och storleken på bil varierar.
– Det är själva tjusningen. Många vill veta vad som gäller från dag till dag, att det inte kommer några överraskningar. Jag gillar omväxling, jag skulle bli uttråkad av att köra samma sträcka hela tiden.

Vi ses på ett fik inne i centrala Stockholm en torsdagsmorgon. Hon är ledig eftersom hon ska jobba helg, det gör hon var femte vecka och tycker att det är helt okej.
– När jag jobbade inom vården var det varannan helg som gällde och minst två kvällar i veckan.
Hon är väl förtrogen med gatorna runtikring kaféet där vi sitter, här brukar hon leverera mejerivaror och har full koll på varumottagen som inte alltid är så lättillgängliga.
– Det som är tuffast med mitt jobb är att leverera varor till butiker i innerstan. Det kan vara svårt att ta sig från lastbilen till varumottaget med en tungt lastad rullbur. Det är ofta nivåskillnader. Det är mycket stötande som sliter på kroppen.
Trots att jobbet är tungt är hon tillfreds med att hon lämnade arbetet med äldre som också var fysiskt krävande.
– Jag trodde att jag skulle sakna kontakten med människor när jag slutade inom vården och började som lastbilschaufför. Men så blev det inte alls då jag tillbringar mycket tid ute hos kunderna och har många arbetskamrater.
Hon börjar oftast klockan 5.15 och måste gå upp redan tjugo över tre för att hinna då hon har lång resväg till mejeriet i Kallhäll, hon bor i Älta vilket är på andra sidan stan.
– Jag hade nog inte valt att ha ett jobb på andra sidan stan men nu blev det så i och med att depån i Årsta lades ner och jag ogärna vill flytta. Men att börja tidigt och sluta tidigt är skönt för då slipper jag den värsta rusningstrafiken när jag ska hem, den kan vara ganska så besvärlig.

Förutom leveranser till butiker i innerstan är det en ganska så stor radie runt Stockholm som hon levererar till; Sala, Eskilstuna, Köping och allt däremellan.
– Jag gillar jobbet som chaufför. Det är självständigt och att köra lastbil är jättekul.
Det är inte så vanligt med tjejer i distributionen på Arla i Kallhäll, det är bara Lena och en tjej till som jobbar heltid dagtid. På frågan varför de är så få tjejer svarar hon att det kan bero på att jobbet ofta är stressigt.
– Vi har alltid tider att passa ut till kunden, sen är det färdskrivaren som vi måste ha koll på. Den beräknade körtiden räcker inte till alla gånger men det är även tufft för killarna.
Hon berättar att det är många som känner av det tunga jobbet i kroppen.
– Ryggen, axlar och knäna tar stryk. Det handlar om många ton per dag som ska in från lastbilen till kunden. Många chaufförer tycker att det är kämpigt.
Även om hon trivs väldigt bra så är hon osäker på om hon kommer att jobba kvar till pension.
– Jag vet inte om jag kommer att orka, så är det för många chaufförer.
Hon gör vad hon kan för att klara av jobbet, simmar och går stavgång.
– Sedan är det bra att vara avbytare för det innebär att arbetet varierar.

Hon är fackligt aktiv, är skyddsombud sedan flera år tillbaka. Det innebär att hon regelbundet går skyddsronder i distribution och kontrollerar lastkaj, lastluckor, truckrum och att bilarna är i bra skick.
– Det svåra är att påverka arbetsmiljön utanför mejeriet, som nu när det kom mycket snö på en gång och de plogar trottoarerna och gatorna, men lämnar en stor snövall utanför varumottagen.