Arbetsgivare ska årligen kartlägga osakliga löneskillnader och åtgärda dem. Frågan är om så sker. Riksrevisionen genomför nu en stor granskning där livsmedelsindustrin ingår. Av svaren framgår att det finns en hel del att göra.

Alla företag är enligt lag skyldiga att göra en årlig lönekartläggning och analys. I december förra året gick det ut en enkät från Riksrevisionen till Livs cirka 200 klubbar. Det var dock bara var fjärde klubb som svarade.
– Det kan bero på att vi fick den sent från Riksrevisionen och att den sedan gick ut till klubbarna i december och att svaren skulle vara inne senast i början av januari, förklarar Jörgen Nyberg, central ombudsman och ansvarig för jämställdhetsfrågor.
Samtidigt välkomnar han Riksrevisionens granskning. Resultatet kommer att sammanställas i en rapport som myndigheten planerar att publicera i maj.
– Jag tycker att det är jättebra att Riksrevisionen gör detta. Men det var få klubbar som svarade, cirka 25 procent. Vi hade gärna sett att fler svarat för att få en bättre bild av hur det ser ut, dock var Riksrevisionen positiva till att vi fått in svar från arbetsplatserna.

Han tycker att svaren ger en viss vägledning till hur det ser ut inom livsmedelsindustrin, det är framför allt klubbar på arbetsplatser med över 100 anställda som svarat på enkäten.
– De flesta anser att det finns ganska goda kunskaper hos ledningen om lönekartläggning och 65 procent av klubbarna har svarat att lönekartläggning görs åtminstone var tredje år.
Det är med andra ord ganska många av arbetsgivarna, som trots kunskap, som bryter mot diskrimineringslagen, efter den 1 januari 2017 ska lönekartläggning ju göras varje år. Enligt de svar som inkommit verkar också få av arbetsgivarna efterleva kraven på dokumentation.
När det gäller osakliga löneskillnader så svarar 14 av klubbarna att man ibland upptäcker det i samband med lönekartläggning, 25 av klubbarna svarar att det är sällan man hittar sådan skillnader. I de fall som osakliga löneskillnader påträffats så svarar 17 klubbar att dessa rättats till i samband med upptäckten, sju klubbar svarar att det kan ta ett par år.
– Lönekartläggning är helt klart ett viktigt verktyg för att få fram osakliga löneskillnader och göra en plan utifrån det, säger Jörgen Nyberg.

Något som han själv lyfter fram är att arbetsgivare ska samverka kring lönekartläggning med de fackliga organisationerna på arbetsplatsen. Det här är något som han tror sällan sker, att det ofta handlar om att arbetsgivare gör detta ensidigt och att de även anlitar konsulter vilket framkom av enkätsvaren.
Det gick också att utläsa av svaren att lönekartläggning som verktyg har ett starkt stöd bland de klubbar som svarade
– Av de 51 klubbarna har 36 svarat att lönekartläggning bör ske varje år.

Fakta • Lönekartläggning

Bestämmelser om lönekartläggning finns i diskrimineringslagen.
Sedan den 1 januari 2017 är arbetsgivare enligt denna lag skyldiga att årligen göra en lönekartläggning.
Arbetsgivare som har färre än 10 anställda ska årligen göra lönekartläggning men behöver inte dokumentera den.
Arbetsgivare med 10-24 anställda ska även dokumentera arbetet med lönekartläggningen.
Arbetsgivare med 25 eller fler anställda ska dessutom redovisa bland annat en kostnadsberäkning och en tidsplan för att åtgärda eventuella löneskillnader.
Om en arbetsgivare inte lever upp till kraven ovan är det ett brott mot diskrimineringslagen. Den livsmedelsarbetare som misstänker att lagen inte följs ska kontakta sitt fackliga ombud.
Enligt kampanjen Lön hela dagen, som bland annat stöds av LO, är löneskillnaden mellan kvinnor och män 11,3 procent. Det betyder att män får betalt för hela sin arbetsdag kl. 8-17, medan kvinnor jobbar gratis efter kl. 16:06, varje dag.