”Vad gör vi med de 73 punkterna?”
Snart är det EU-val och återigen måste vi mobilisera, måste vi ringa medlemmar och övertyga dem om att de borde rösta. Det är ingen som gör det jobbet åt oss. Ska det bli ett annat resultat i EU-valet än att högernationalister och fascister går framåt så måste vi göra det, säger Lusen.
• Du menar som vi gjorde i riksdagsvalet i september?
– Ja, säger Lusen.
• Men vad ledde det till? En regering ihop med Centern och Liberalerna som vill sänka skatten för de rika, införa marknadshyror i nybyggnation, mer Rut-avdrag, vinst i välfärden, hot om lagstiftning för att sänka facket i förhandlingarna om ett nytt Las och så vidare och så vidare.
– Ja, säger Lusen lägger sig på rygg med alla sex benen i luften och strupen blottad. Vad mer kan vi göra? Vi är bara små löss och det finns 60-procentig borgerlig majoritet i riksdagen som kan rösta igenom borgerlig politik.
• Så vad är det för mening med det?
– Meningen är att minska inflytandet från högernationalistiska partier som Åkessons i Sverige, Orbáns i Ungern och Le Pens i Frankrike, säger Lusen.
• Men vad leder det till? Då blir det ju någon slags kompromiss med marknadsliberalerna.
– Ja, säger Lusen.
• Är Stefan Löfvens regering något att bli entusiastisk över?
– Ja, säger Lusen.
• Den bygger på marknadsliberal politik?
– Ja, men inte bara. Den rymmer också möjligheter till andra åtgärder som enligt överenskommelsen ska leda till de angivna målen som är jämlikhet, jämställdhet och minskade klyftor, säger Lusen.
• Men överenskommelsen rymmer fler mål än så?
– Ja, det gör den, men vi får se till att våra mål blir uppnådda. I inledningen slås fast att målet är att ”motverka ökade klyftor”. Det ekonomiska utrymmet ska användas för att ”minska klyftor”. I punkt 4 om skattereformen står att den ska ”utjämna dagens växande ekonomiska klyftor”, säger Lusen.