För Sveriges del var det nog flera som drog en lättnadens suck att det inte gick så illa som många befarat i Europaparlamentsvalet den 26 maj. Socialdemokraterna är fortfarande det största partiet med preliminärt 23,6 procent vilket innebär att partiet gått back något men behåller sina fem mandat. Det innebär också att Johan Danielsson, LO-förbundens gemensamma kandidat, tar plats i EU-parlamentet och kan driva arbetarnas frågor.
Det är glädjande. Uppgiften som han har framför sig är svår. Tillsammans med andra i den socialdemokratiska gruppen och möjliga allierade i andra grupper ska han få till stånd en rättvis ordning på arbetsmarknaden i de olika medlemsländerna samtidigt som han ska försvara vår egen kollektivavtalsmodell.

Positivt är att så många deltog i valet till Europaparlamentet. I Sverige var röstdeltagandet det högsta någonsin i ett EU-val. Enligt preliminära siffror röstade drygt 53 procent av de röstberättigade. Snittet i EU låg på runt 51 procent.
Det sammantagna valresultatet efter att medborgarna i EU-länderna röstat blev inte heller så illa som många befarat. De högerextrema och nationalistiska partierna gick fram i flera länder men inte så mycket så att det omöjliggör en gemensam EU-politik som kan gynna vanliga löntagare de kommande åren.Tråkigt är att den socialdemokratiska gruppen, S&D, tappade mandat. Enligt preliminära siffror fick denna grupp nu 153 mandat mot 191 mandat i förra valet. Även den konservativa, EPP, som svenska moderater och kristdemokrater tillhör, gick bakåt från 221 till 179 mandat. Samtidigt är dessa grupper fortfarande de största i parlamentet.
Det som kommer att behövas är nya allianser i parlamentet för att få majoritet. Därför är det lovande att de gröna, EFA, som utgörs av EU:s miljöpartier gick framåt, från 50 till 69 mandat. Framåt gick också Alde, en grupp som består av liberaler och demokrater i Europa, den gick preliminärt från 67 till 105 mandat. En förklaring till denna kraftiga ökning är att den franske presidenten Macrons parti En Marche anslutit sig till denna grupp.

Situationen i Europaparlamentet påminner om den som partierna i den svenska riksdagen befann sig i efter valet i höstas. Partier som inte tidigare samarbetat kommer nu att tvingas göra det. Det är möjligt att Sverige kan lyftas fram som ett exempel på hur man håller högerextremismen borta samtidigt som man går i bräschen för en klimatomställning som är socialt hållbar.
Det dröjer nu fem år till nästa EU-val. En förhoppning är att intresset på allvar väckts för besluten som fattas i Bryssel. De påverkar oss alla. Det är omkring 60 procent av all lagstiftning som passerar riksdagen som har sitt ursprung i EU.
Nu har 751 nya ledamöter valts och en ny kommission ska utses. I juni ska EU:s stats- och regeringschefer lägga upp färdriktningen för de kommande fem åren. Parallellt pågår förhandlingar om EU:s långtidsbudget. Utmaningarna är många och stora: Ordning och reda ska råda på arbetsmarknaden. Klimatomställningen måste ske på ett rättvist sätt. Demokratin måste fortsatt värnas. Migrationsfrågan måste lösas. Fattigdom måste bekämpas.