Atria Sveriges anläggning Pastejköket i Tranås döms att betala en miljon kronor i företagsbot. Eksjö tingsrätts dom i målet efter en dödsolycka i oktober 2015 är en svidande vidräkning med Atrias arbetsmiljöarbete.

Det var vid sjutiden på kvällen den 20 oktober 2015 som en kvinnlig operatör hittades livlös och med huvudet fastklämt på baksidan av en iplockare, en maskin där leverpastej packas för vidare transport till kokning.
Operatörerna tvingades då och då att ta sig in på maskinens baksida för att åtgärda stopp eller fel. Och där saknades skydd som hindrade arbetstagarna att komma i kontakt med maskinens rörliga delar.
Fabriksledningen och bolaget verkar ha varit helt ovetande om detta, och har hävdat att baksidan av maskinen inte är någon arbetsyta och inte ska behöva beträdas när man kör maskinen. Inte annat än när man efter varje arbetspass spolar rent maskinlinjen.
Såväl bolaget som den åtalade platschefen har nekat till brott.

Enligt kammaråklagare Bengt Svensson vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål har företrädare för bolaget, som haft ansvaret för arbetsmiljön, inte sett till att sätta ett skydd på baksidan av maskinen, inte sett till att göra en tillräckligt noggrann riskbedömning av maskinen och hur arbetstagarna arbetade vid den. Man har inte heller sett till att kontrollera verksamheten på ett sådant sätt att arbetsmiljön uppfyllde föreskrivna krav på en god arbetsmiljö.
Eksjö tingsrätt är av samma uppfattning som åklagaren.
Bolaget anser att man tar arbetsmiljöfrågorna på allvar, men i praktiken har bristen på systematik och kompetens gjort att arbetsmiljöarbetet haft stora brister. Så sjabblade man till exempel bort en tillbudsrapport rörande en händelse 2011 med stora likheter med den som orsakade dödsolyckan.
Hade man tagit vara på erfarenheterna från den händelsen kanske dödsolyckan inte skett.
”Utredningen har gett en bild av en verksamhet där arbetsmiljöansvaret inte skett utifrån tydliga riktlinjer. Arbetsmiljöarbetet synes till stor del ha haft sin grund i vad personalen på fabriksgolvet påpekat. Det synes inte ha funnits någon direkt kontroll och tillsyn från ledningen. Detta innebär i sig inte att arbetsmiljön varit dålig. Men det synes ha inneburit att ledningen inte haft särskilt god bild av arbetsmiljön och att ledningen inte lett arbetsmiljöarbetet” framhåller Eksjö tingsrätt.
Och om bolagets påstående att baksidan av maskinen inte är en arbetsyta, underförstått att operatörerna inte haft anledning att vistas där: ”Utredningen visar dock tydligt att det frekvent fanns anledning för operatörerna att bege sig till iplockarens baksida, för att kunna åtgärda smärre driftstopp, torka av fotoceller, m.m. Det är alltså tydligt att baksidan av iplockaren utgjort en arbetsyta. Om det är korrekt som bolaget och /platschefen/ påstår, att ledningen för företaget inte känt till detta, inte ens efter incidenten // år 2011, är detta i sig anmärkningsvärt”.

Tingsrätten konstaterar att det inte har skett någon systematisk kontroll av verksamheten.
Det har inte heller skett någon regelbunden kontroll av verksamheten, och det har inte fortlöpande gjorts någon riskbedömning av verksamheten. Dessa brister har orsakat kvinnans död. Och slutsatsen är att bolaget gjort sig skyldigt till straffbar oaktsamhet.
Åklagaren hade yrkat på 2 miljoner kronor i företagsbot, men tingsrätten anser att 1 miljon räcker. Beslutet motiveras bland annat med att det tagit långt tid från olyckan till dess åtal väckts. Trots alla brister som tingsrätten framhåller så frias platschefen. Och det på grund av ännu en brist, nämligen i delegationen av arbetsgivarens ansvar.
Delegationen är inte tillräckligt tydlig. ”Det är därmed inte ställt utom rimligt tvivel att /platschefen/ är att jämställa med arbetsgivaren och därmed har det arbetsgivaransvar som följer av arbetsmiljölagen”. Och då faller åtalet.

Tingsrätten är emellertid inte enig i fråga om platschefens arbetsmiljöansvar. Rådmannen (rättens utbildade jurist) och en nämndeman är skiljaktiga. De påpekar att i fall som det förevarande, där ett bolag har fabriksanläggningar på flera platser, bör arbetsmiljöansvaret ligga på en person som har faktiska möjligheter att utöva ansvaret med den tillsyn med mera som ingår i det. Ansvaret bör alltså principiellt ligga på platschefen.
Utredningen, och platschefens egna uppgifter, ger också visst stöd för att han delegerats arbetsmiljöansvaret från sin chef. De skiljaktigas bedömning är därför att platschefen haft ansvaret för att verksamheten på Pastejköket uppfyller de krav som ställs i arbetsmiljölagen och vidhängande författningar, och därför skulle ha fällts.

Åklagaren har fram till den 3 juli på sig att meddela om han kommer att överklaga domen. Vid Mål & Medels pressläggning hade han ännu inte gjort det. Rättegången rörande den andra dödsolyckan på Atria, på bolagets anläggning i Borås, hålls i början av oktober.