Det är mycket tankemöda bakom den löneökning som Livs kommer att kräva i avtalsrörelsen. Många faktorer ska vägas in när siffersättningen görs. Erica Sjölander, kanslichef på Facken inom industrin, har en nyckelroll.

– Vi brukar prata om att det handlar om att kräva bästa möjliga löneökningstakt, inte alltid att i varje läge kräva högsta möjliga löneökning, för vi vet att det kan vara dåligt på andra sätt, säger Erica Sjölander.
Att det lönekrav som ställs ska leda till reallöneökningar är hennes fokus. Det är målsättningen med Industriavtalet och det märke som industrin sätter. I över 20 år har det fungerat.
När vi ses är Erica Sjölander precis tillbaka från semestern och har det nu ganska så hektiskt. Det är många som rycker i henne. Det kommer inte att bli lugnare framöver när avtalsrörelsen drar igång på allvar. Den 31 mars 2020 löper det nuvarande avtalet ut och målsättningen är att ett nytt avtal då ska vara på plats.
– Det blir första gången som jag upplever avtalsrörelsen i den här rollen. Jag har haft den här tjänsten i knappt två år.

Erica Sjölander är utbildad nationalekonom och har tidigare varit såväl utredningschef som förbundsekonom på IF Metall, har jobbat på förbundet sedan mitten av nittiotalet.
Hennes arbetsplats ligger fortfarande i förbundshuset på Olof Palmes gata i centrala Stockholm, Facken inom industrins kansli håller till på ett eget våningsplan. Här finns också ett mötesrum där olika representanter från de förbund som ingår i Facken inom industrin; IF Metall, GS, Livs, Unionen och Sveriges Ingenjörer träffas med jämna mellanrum.
– Mitt arbete är att understödja samarbetet mellan de fem förbunden.
Det innebär att hon har täta kontakter med de fem förbundsledningarna. Det finns också ett antal gemensamma grupper som hon ansvarar för, det handlar om planering av möten och annat organiserande.
– Jag sitter också med i några av grupperna och ansvarar för minnesanteckningar. I ekonomgruppen och lönestatistikgruppen är jag ordförande. Det är en del av mitt jobb.

En annan arbetsuppgift är att som ekonom följa och analysera det ekonomiska läget. Det är viktig kunskap när lönekravet ska formuleras.
– Vi befinner oss fortfarande i en högkonjunktur i Sverige men en viss avmattning syns. Det som är oroväckande är den allt större osäkerheten som hänger ihop med vad som händer utanför Sveriges gränser och som påverkar hur företagen agerar.
Hon vill inte kalla det för prognoser som hon gör. Utan mer att hon tillsammans med ekonomer från de ingående förbunden ger ett samlat underlag över de ekonomiska förutsättningarna inför att avtalskrav ska formuleras. Hon hämtar in information från många olika håll, Riksbankens och Konjunkturinstitutets rapporter väger tungt.
– Vi har en ansats som är bredare än att bara titta på konjunkturläget här och nu. Vi försöker ha ett lite längre perspektiv. Vi menar att om lönebildning och löneökning utvecklas på ett stabilt sätt så bidrar det till att ekonomin också utvecklas på ett stabilt sätt.

Något som är ganska så slående är att arbetsgivarna, så fort det drar ihop sig till avtalsrörelse, talar allt mer om det dystra ekonomiska läget.
– Var vi än befinner oss så kan det alltid bli sämre men det kan också bli bättre. Därför är det viktigt att vi från fackligt håll kan argumentera för vår sak och när det behövs nyansera arbetsgivarnas ganska så mörka bild.
Erica Sjölander berättar att det utöver lönekrav kommer finnas med andra krav i Facken inom industrins avtalsplattform.
– Det skiljer sig hur Facken inom industrin resonerat i olika avtalsrörelser. Ibland har förbunden haft många gemensamma krav och ibland bara ett gemensamt lönekrav.
En kvalificerad gissning, säger Erica Sjölander, är att det antagligen kommer finnas med krav på avsättning till delpension.
– Det som vi driver gemensamt alla fem förbund ska vara sådana frågor som förbunden känner att de står bakom fullt ut, det ska handla om frågor som de verkligen vill ha igenom. Andra områden som nämnts i de diskussioner som förts i förbunden, där det kan komma gemensamma krav, är
arbetsmiljö och jämställdhet.
Parallellt med att industriförbunden tar fram sin avtalsplattform förs också en diskussion med övriga LO-förbund om samordning. Det sker alltså parallella diskussioner i Facken inom industrin och mellan LO-förbunden.
Senast i månadsskiftet oktober/november kommer industrifacken presentera sitt förslag till avtalsplattform. Och när avtalsplattformen väl är klar ska respektive förbund fatta beslut om den. Det är lite olika hur de olika industriförbunden går tillväga. För Livs del är det förbundsmötet som tar beslutet, det görs den 19 november.

Att den konkurrensutsatta industrisektorn ska sätta lönemärket är ingen självklarhet för alla. Framför allt har 6F (de fem fackförbunden Byggnads, Elektrikerna, Fastighets, Målarna och Seko) skarpt ifrågasatt detta på senare tid. Frågan är nu hur de fem förbunden kommer att agera framöver.
Saken är den att 6F vill se högre löneökningar för de som är lågavlönade och har därför tillsatt en lönepolitisk utredning. I slutrapporten Lönebildning för en ny tid presenterades 6F:s förslag till en ny lönebildningsmodell med större låglönesatsningar och en brytpunkt vid minst 28 000 kronor.
Erica Sjölander som har tagit del av rapporten, säger att det varit spännande läsning. Men det är ingen väg som hon förordar och det har hon fört fram i den debatt som varit.
– Under alla år som vi haft denna modell med att den konkurrensutsatta industrin ska sätta märket så har vi haft reallöneökningar. Sverige har haft, och svensk industri har haft, en god utveckling. Jag tror inte att en annan lönebildningsmodell skulle klarat det bättre.
Men hon håller med om att fördelningsfrågan är klurig.
– Lösningar där vi kombinerar våra lönekrav med någon form av låglönesatsning har varit ett sätt att försöka lösa problematiken. Sedan får man på gott och ont acceptera att det inte finns något enkelt sätt att snabbt få bort oönskade löneskillnader.
Hon är medveten om att märket som förhandlas fram kommer att nagelfaras.
– Industrifacken måste nå ett märke som kan accepteras av övriga arbetsmarknaden. Det är en ganska så komplicerad uppgift.