Efter att under många år tagit på sig rollen att vara rolig, vara den där arbetskompisen som säger saker vid fikabordet som inte är riktigt fräscha, inte är helt okej, men ingen vet om de är seriöst menade, har Lusen fattat ett beslut. Han har bestämt sig för att sluta med det där. Han vill inte längre vara rolig. Kanske är det en sent debuterande insikt, men ändå välbehövlig.

Lusen har insett att han kan ge raka och enkla och entydiga besked. Han behöver inte vara dubbeltydig. Detta faktum att saker är som de är innebär inte att världen slocknar. Det är inte samma sak som att tvingas lägga ihop ett plus ett hela dagarna. Vem har sagt att livet ska vara roligt och vem har sagt att just han, Lusen, ska stå för det roliga.
– Nu har jag slutat med att vitsa till saker. Varför måste jag dra en massa skämt och se det komiska i alla situationer?

Lusen mår redan bättre. Det är ju mycket enklare att vara tråkig än att vara rolig. Han har bestämt sig för att vara rakt igenom tråkig ända fram tills han går i pension. Han ska inte säga något konstigt eller provocerande ord utan bara tala om faran med klimatuppvärmningen.
Han har bestämt sig för att hälsa på alla när han kommer till arbetet. Han ska inleda morgonen med att sträcka fram handen och säga hej.
Vid närmare eftertanke kanske han inte nämner alla vid namn, för då blir det lätt fel. De flesta vill ha sitt eget namn och känner sig osynliggjorda när de inte får det. Det gäller även personer med konstiga namn och arbetsgrupper med många personer.
Han hoppar över namnnämnandet och väljer att istället fråga hur arbetskompisarna mår. Alla människor tycker om att få lite uppmärksamhet och berätta om sig själva. Risken är bara att de blir väldigt omständliga. Vid närmare eftertanke hoppar han över det och fokuserar istället på hur han själv mår.

–Jag mår bra, säger Lusen. Jag har insett att jag kan må bra utan att vara rolig. Världen går inte under för det. Jag kan vara tråkig utan att ljuset slocknar och ljudet vrids ner till noll. Jag dör inte för det, inte än, i varje fall, även om jag känner mig död. Jag är vid liv, enkel, entydig och tråkig.