Karl Gustav väcker reaktioner

Slaktaren Karl Gustav Nilsson sade ett sanningens ord på Nordeas årsstämma 2018. På kort tid fick hans tal en halv miljon visningar och blev också mycket omskrivet. Så har det fortsatt. Gång på gång har han väckt uppmärksamhet.
Karl Gustav Nilsson arbetar på Åkes Slakt och Styckning i Söderbärke i Dalarna. Det är ett familjeföretag där fyra anställda svarar för såväl slakt, styckning, chark som butik.
Vi ses på hans arbetsplats. Han är precis tillbaka från semestern. Det är ganska lugnt, denna vecka är det städning som gäller. Därefter drar högsäsongen igång, totalt slaktar och styckar de cirka 1 500 djur om året.
Karl Gustav Nilsson var arbetslös när han halkade in i branschen, fick jobb på ett slakteri i Norberg där han kom att gå som lärling, lärde sig både slakta och stycka. Men företaget gick inte runt och han blev permitterad.
– Jag tog med mig en wienerbrödslängd och åkte runt och sökte jobb. På Åkes Slakt och Styckning fick jag napp, berättar han på sjungande dalmål.
Han är medlem i Livs, är även skyddsombud. Men han har inte gått någon utbildning, det har inte blivit av. Han konstaterar att han som gräsrot och klubblös inte heller har så bra koll på vad som händer i Livs.
– Det blir på ett annat sätt i och med att vi inte har klubb.
Men han har mycket åsikter om facket. Inte minst är han kritisk till det som han kallar för symbiosen mellan LO-förbunden och Socialdemokraterna.
– Hur länge ska fackföreningsföreträdare stå och ursäkta saker som S gör? undrar han.

Han har själv sökt sig till yttersta vänsterkanten. Är sedan elva år tillbaka medlem i Kommunistiska partiet, sitter sedan valet i kommunfullmäktige i Ludvika. Det är ingenting som han fått med sig hemifrån.
– Ingen i min familj har varit partipolitiskt aktiv och skulle definitivt inte vara det i Kommunistiska partiet. Men det har varit självklart att rösta rött och att vara med i facket.
Det var Karl Gustav Nilssons partipolitiska engagemang som ledde till att han höll talet på Nordeas bolagsstämma på Grand Hotel i Stockholm. Han skrev det på jobbet.
– Vi var färdiga för dagen. Alla hade gått hem. Det var skönt att få lugn och ro. Jag skrev ner vad jag tyckte och tänkte. Det var nog därför det fick bra genomslag. Vanliga människor kände igen sig i det jag skrev.
Han skrädde inte på orden på stämman. Han talade om de 27 miljarder som aktie-ägarna skulle plocka ut veckan därpå, att det var småpengar för dem som valutasvin. Själv skulle han som en vanlig hederlig svensk arbetare under hela sin livstid inte ens komma att tjäna en tiondel av en halv procent av den summan. Samtidigt så riskerade han att varje dag skadas, stympas eller dö på jobbet för att försörja sig själv och även Nordeas aktieägare.
Han kritiserade även bankens flyttplaner.
– Jag kan ta gift på att nästa gång det blir bankkris, då kommer ni svassande tillbaka. Då ska ni räddas med våra gemensamma skattepengar, sa han på stämman.
Han deltog även på Investors bolagsstämma ett par månader senare, det vill säga utnyttjade rätten som aktieägare har att skicka ett biträde.
– Det var ett mer ideologiskt riktat tal. Det var intressant för jag fick svar av Jakob Wallenberg.
Han håller med om att hans agerande inte är så vanligt bland arbetare.
– Som jag ser det har det med klass att göra. Du får lära dig när du kommer från arbetarklassen att du ska vara lite defensiv och lite kuvad och inte ställa till problem. Medan medelklassen lär sig att de ska armbåga sig fram, visa sig och vara sitt varumärke.
Karl Gustav Nilsson är förvånad över den positiva responsen.
– Jag räknade med att jag skulle få mycket skit, speciellt på nätet. Men det är bara tre personer som sagt att jag är fet och jag är ju inte blind. I sak är det ingen som kritiserat mig. Jag har fått många positiva hejarop.

Han tycker annars att det största han gjort är brevet till landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) som i maj besökte hans arbetsplats.
– Det var samma där. Jag satte mig och skrev ner vad jag tyckte och tänkte. Jag lade sedan brevet i hennes hand. Jag sade att hon kunde göra vad hon ville. Du kan läsa brevet, inte läsa det, du kan slänga det när du går härifrån. Nu har du fått det och möjlighet att höra vad en vanlig människa tycker och tänker.
Hon sa inget, berättar han, utan såg mest förvånad ut. Själv är han förvånad över att han inte fått någon respons från henne. Är samtidigt inte så jätteledsen över det.
– Klippet på Facebook där jag pratar om brevet har hittills haft 1,5 miljoner visningar. Det är det mesta hittills.