EU: s kommande ordförande, Ursula Von Der Leyen, har förklarat sin vilja att upprätta en europeisk minimilön. Von Der Leyen förväntas tillträda som ordförande den 1 november 2019 och strävar efter att lägga fram ett konkret förslag inom 100 dagar.

Förutom att det är oförenligt med EU-fördragets artikel 153 där det står att EU inte ska lägga sig lönebildningen i enskilda länder är det dessutom helt fel väg att gå.
I den nordiska modellen regleras arbetsmarknaden huvudsakligen genom kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter och har bidragit till hög sysselsättning, jämställdhet och en relativt sett hög välfärdsnivå.
2017 undertecknade Europaparlamentet, ministerrådet och Europeiska kommissionen ”20 principer i den europeiska pelaren för sociala rättigheter”. Dess innehåll ger stöd för den nordiska modellen för arbetsmarknaden.
I pelaren för sociala rättigheter skriver EU att anständiga löner, goda arbetsvillkor och kontinuerlig kompetensutveckling behövs för en hållbar och inkluderande tillväxt. Det framgår också att starka och självständiga parter på arbetsmarknaden är en förutsättning för detta.

De nordiska livsmedelsarbetareförbunden stöder andra länders val av nationella arbetsmarknadsmodeller inklusive deras val av nationella modeller för minimilöner. Men vi är starkt emot att EU lägger sig i lönebildning som är och måste vara en nationell angelägenhet. Lagstadgade minimilöner hotar den framgångsrika nordiska modellen och vi uppmanar därför våra länders ledamöter i EU-kommissionen att agera så att detta inte införs.

De nordiska livsmedelsarbetareförbunden vill se en utveckling där kollektiva förhandlingar mellan parterna stärks och där lönebildningen fortsatt är en nationell angelägenhet.

Uttalandet antaget vid Nordiska Unionens kongress i Helsingfors den 12 september.

(Nordiska Unionen är ett forum för förbund
som organiserar anställda inom livsmedelsbranschen i Norden.)