Facken inom industrin kräver tre procent
Facken inom industrins lönekrav inför avtalsrörelsen 2020 ligger på 3 procent. Samma lönekrav har LO-förbunden som står bakom LO-samordningen. I detta ingår även en låglönesatsning.
Det var på en välbesökt presskonferens den 4 november som Facken inom industrin presenterade sin avtalspolitiska plattform inför avtalsrörelsen 2020.
Det blir den tionde gemensamma avtalsrörelsen för Facken inom industrin. De förbund som ingår är Livs, IF Metall, GS, Unionen och Sveriges Ingenjörer.
– Vår uppgift kommer nu vara att ta på oss den rosa ledartröjan för att dra igång förhandlingarna och det är den här grupperingen som kommer att teckna de första avtalen i 2020 års avtalsrörelse, sa Marie Nilsson, IF Metalls ordförande, inledningsvis.
Det var också Marie Nilsson som berättade att Facken inom industrin valt att växla upp inför kommande avtalsrörelse och att lönekravet denna gång landat på 3 procent. Det är något mer än förra gången det begav sig då Facken inom industrin krävde 2,8 procent.
– För det första vill vi ha en ökad real-lön, det vill säga lönekraven måste vara högre än inflationen så att vi får ut riktiga löneökningar. Därför har vi också gjort en kalibrering, en smärre justering av våra löneökningskrav, förklarade hon.
Eva Guovelin, Livs ordförande, lyfte i sin tur fram den låglönesatsning som ingår i plattformen, som berör Livs, IF Metall och GS och som bygger på samma insamlingsmodell som 2017.
– Det är en satsning som Livs har väldigt goda erfarenheter av. Det har gynnat våra medlemmar, inte minst kvinnorna. Facken inom industrins mål om ökade reallöner och hög sysselsättning har uppnåtts under den gångna perioden. Samtidigt har inflationen legat runt målet på två procent och industrins konkurrenskraft har stärkts, sa Eva Guovelin.
I den plattform som Facken inom industrin presenterade ingår förutom lönekraven även krav på avsättning till deltidspension/flexpension. Målet är en arbetstidsförkortning på 100 timmar. Det ingår också krav för att förbättra arbetsmiljön och öka jämställdheten.
Det som de fackliga företrädarna betonade var att det handlar om att kräva bästa möjliga löneökning och att det krav som de nu enats om är rimligt, samtidigt var de medvetna om att arbetsgivarna har en helt annan syn på sakernas tillstånd.
– När man närmar sig en avtalsrörelse så kan man vara säker på några saker. För det första att våra arbetsgivarmotparter börjar se väldigt dystert på utvecklingen inom svensk industri och på framtidsutsikterna som helhet. För det andra att arbetsgivarmotparterna kommer att hävda att det inte finns något eller möjligtvis bara ett litet, litet löneutrymme, sa Martin Linder, ordförande för Unionen.
Som ett brev på posten kom Livsmedelsföretagens reaktion på Facken inom industrins lönekrav dagen efter att de presenterats.
– Jag är allvarligt bekymrad över de verklighetsfrämmande kraven från facken inom industrin. Kraven utgör ett hot mot stabiliteten på den svenska arbetsmarknaden i allmänhet och mot livsmedelsbranschen i synnerhet, sa Henrik van Rijswijk, Livsmedelsföretagens förhandlingschef.
Både de krav som ingår i LO-samordningen och de krav som ingår i Facken inom industrins avtalsplattform har så väl Livs förbundsstyrelse som Livs förbundsmöte ställt sig bakom. Deras ställningstagande gjordes ett par veckor senare.
– Vad vi har framför oss nu är att sammanställa en egen plattform, med våra egna krav till Livsmedelsföretagen, sa Jolan Wennberg, Livs andre ordförande och avtalsansvarige, efter beslutet på förbundsmötet.
Han berättade också vad som händer här näst, att ett underlag kommer tas fram som bygger på kraven från Facken inom industrin, kraven från LO-samordningen och de krav som kommit in via avtalsmotioner till förbundet. Detta underlag kommer sedan avtalsdelegationerna få ta del av när de samlas den 12 december. Därefter kommer det överlämnas till förbundsstyrelsen som fattar beslut den 17 december. Den 20 december växlar sedan Livs krav med Livsmedelsföretagen.
Förhandlingar tar sedan vid med ambitionen att komma överens om ett nytt avtal senast den 31 mars då gällande avtal löper ut.
Avtalspolitisk plattform för facken inom industrin
• Löneökningar på 3,0 procent, minst 530 kronor per månad för de med lägstalöner i avtalen, dvs en låglönesatsning.
• Avsättning till deltidspension/flexpension. Målet är att alla ska ha rätt till 100 timmars arbetstidsförkortning per år.
• Åtgärder för minskade arbetsskador och förbättrad rehabilitering. Kravet handlar om att införa introduktion gällande arbetsmiljörisker, säkerhetsrutiner och arbetsmiljöpolicys vid all nyanställning, inhyrning, ny befattning eller efter en tids frånvaro. Även krav på att arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten ska stärkas.
• Åtgärder för att främja jämställdheten. Krav på att arbetsgivarna ska upprätta en handlingsplan där det kartläggs vilka åtgärder som ska göras för att förhindra att anställda som varit föräldralediga missgynnas i sin yrkes-, lön- och karriärutveckling.
• Utgångspunkten för avtalskraven är ett ettårigt avtal.