Klimatförändringarna är inga vanliga miljöproblem. De är ödesfrågor för oss som idag lever på planeten jorden. Och än mer för kommande generationer. För att förstå och hejda dem behöver vi vetenskap och teknik. Men på djupet handlar de om fred och rättvisa. Om alla människors rätt till ett gott liv, oavsett på vilken kontinent vi bor. Oberoende av hur tjock vår plånbok är eller vilket etniskt, kulturellt eller religiöst sammanhang vi tillhör.

Det är lätt att misströsta inför de dramatiska bilderna från världens alla hörn: torka, skogsbränder, skyfall, översvämningar. Människor som flyr från förstörda hus och byar, från jordar som inte längre kan föda dem. Smältande glaciärer, hotade djur och växter, stormar och orkaner.
Jorden har feber. Kanske är det redan för sent att och vrida utvecklingen rätt? Och skapa det goda samhället för alla – utan kol och olja?
Nej, svarar klimatforskarna. Inte för sent. Men bråttom!
Världssamfundet har kanske bara tio år på sig att fatta de avgörande besluten. Och sätta full fart. Med utbildning, ”klimatfostran”, teknikförnyelse, systemförändringar och skrotning av subventioner till det fossila. Allt under ett upplyst och framsynt ledarskap.
Klimatdebatten i Sverige har på sistone varit välgörande intensiv. Men ibland också förlamande svartsynt.

Larmen behövs, sannerligen. Men minst lika viktigt är att vi ser möjligheterna och stakar ut vägar framåt. Och upptäcker de positiva trender som trots allt finns runtom i världen. En värld som idag är en betydligt bättre plats att bo på för miljarder människor: Fler får äta allt näringsriktigare mat, fler är friska, fler barn går i skolan. Medellivslängden stiger. Demokratin, om än bräcklig finns i fler länder än tidigare. Förnybar energi ersätter kol och olja på många håll.
Men dessa lovande skeenden kan dock knäckas – om vi inte lyckas få hejd på den globala uppvärmningen. Det kan vi. 2020-talet kan och måste bli handlingens tid. Klimatoptimismens årtionde.

Med 1,2 promille av de samlade globala klimatutsläppen är vi svenskar små. Men fördenskull inte betydelselösa. Tvärtom. Vi har världens bästa teknik på flera avgörande klimatområden, vi har spetsforskning och hög medvetenhet i befolkningen.
Om vi skärper oss ytterligare kan vi bli ett skyltfönster för omvärlden, en förebild i klimatomställning. Och samtidigt skapa jobb och inkomster här hemma genom att exportera teknik och kunnande till andra länder. Här behövs vi alla – företagen, kommunerna, skolan, kyrkorna, fackliga rörelser, föreningar, artister, journalister. Och alla andra svenskar.

Klimatansvaret rymmer också de eviga frågorna om värderingar, etik och moral. Eller som påven sammanfattar det sig i sitt berömda klimatrundbrev: Vad vill vi människor med allt vårt arbete och vår möda här på denna jord? Och vad vill planeten av oss?