Intressant om Bergegrens och Sachs politiska strider men det är i kärleksbreven som orden får vingar
BREV. Kära vän, hvad jag tänker på dig! Hilda Sachs brev till Hinke Bergegren. Utgivna och kommenterade av Ellinor Melander. Gidlunds förlag, 2019.
”Kära vän, hvad jag tänker på dig!” innehåller Hilda Sachs brev till Hinke Bergegren. De är utgivna och kommenterade av Ellinor Melander som tidigare också skrivit en biografi över Sachs. Breven börjar 1891 och fortsätter till 1912. Bergegren var hela tiden vän och kamrat, och tidvis älskare till Sachs.
Breven berättar på ett sätt undantagens historia: när de befinner sig i samma stad träffas de regelbundet och skriver inte till varandra. Istället kommer breven när någon av dem är ute och reser eller vid Bergegrens fängelsevistelser: han satt i fängelse i fyra omgångar, alla i samband med hans politiska agitation. Som för att ha uppmanat gruvarbetarna att stoppa strejkbrytarna vid en konflikt i Norberg och för att ha ”sårat tukt och sedlighet” – han var en ivrig föreläsare för preventivmedel och fri kärlek.
De både följdes åt inom politiken, och hade litteraturen som gemensamt intresse. Genom de första breven får vi följa Sachs steg som skribent och journalist. Trots ett visst motstånd från maken som dog ung. Hon frilansade som reporter, är duktig på språk och verkar som utrikes-korrespondent. Hon brinner för att översätta dikter: det är som ett rus.
De var politiskt radikala och kämpade för demokrati, kvinnlig rösträtt och arbetarklassens rättigheter. Man blir påmind om att män fick rösträtt 1919 och kvinnor 1921. Mycket av det vi tar för givet idag är sådant som paret kämpade för.
”Det är icke möjligt att icke mer än annars tänka på dig i dag d. 1 maj och på den dag för 17 år sedan (1890), då den första demonstrationen hölls, och jag tågade in från Lidingö.”
Och även om det är intressant att läsa om dåtidens kamp, och se kändisar som paret Branting flyga förbi, så är det breven om kärlek och vänskap som berör mest.
”Jag läser om det många gånger – jag tackar dig alltid så gränslöst i mitt sinne för hvarje gång du ger dig tid att skrifva till mig – och jag ser, att du är så hel, så djup, så kraftfull, att om jag behöfde en bekräftelse på det, vet jag, hvarför du alltid varit för mig den människa, som är mer än alla andra.”
Det är i dessa brev som orden får vingar.
Henrik Johansson