Jag hade egentligen redan skrivit tankar rörande inre mående och fick frågan om att skjuta den texten till nästa tillfälle, och istället skriva mina tankar
rörande det som händer just nu. Corona. Diskussioner hörs överallt på våra arbetsplatser om det och många tankar far omkring. Konspirationsteorier, ”killgissningar”, katastroftankar, raljerande tankar och så vidare.
Hur går då mina tankar kring detta? Ja, sjukdomar kommer alltid att finnas. De drabbar oss alla och när det gäller smittsamma sjukdomar kräver det att vi tänker på fler än bara oss själva. Oavsett om det är influensa, förkylning eller vinterkräksjuka. En god hygien, tanke på vilka en väljer att träffa, stanna hemma från arbetet och så vidare är något som alltid måste beaktas i sjukdomstider, även under en pandemi. Framförallt under en pandemi.

Men det är inte bra om det blir en hysteri kring det, hysteri skapar rädsla och rädslan kan bli långt mycket farligare och få allvarligare konsekvenser än smittan i sig. I tider som dessa kräver det att vi alla sitter lugnt i båten, försöker leva på som vanligt utifrån de omständigheter som råder samt lyssna efter och följa de rekommendationer som myndigheterna informerar oss om. Lita på att myndigheter, stat och regering gör sitt yttersta och ger oss den information vi behöver. De försöker bidra till lugn, sans och en känsla av trygghet under oroliga tider. Det är rädsla som orsakar bunkring, det är rädsla som genom utebliven handel i både butiker och restauranger orsakar varsel och uppsägningar. Försiktiga ska vi absolut vara, men rädslan måste hållas i schack.
Jag ser samtidigt hur samhället börjar sluta upp för varandra, solidariteten väcks återigen till liv. The Absolut Company ställer om till att hjälpa handspritindustrin för självkostnadspris till sjukvården och skulle någon eventuell vinst uppstå skänks den bort, arbetsmarknadens parter sluter avtal kring korttidspermittering, Riksdagens företrädare försöker tillsammans skapa skyddsnät för att behålla så många anställningar som möjligt. Människor erbjuder sig att handla åt de som sätter sig i karantän.

På något sätt skulle jag vilja påstå att corona är bra, även om det är en sjukdom. Pandemin visar oss att det finns godhet i oss alla, att solidariteten inte är död, att tillsammans är vi oerhört starka, tillsammans eliminerar vi hinder, tillsammans håller vi stånd.
Det får mig att tänka på fågel Fenix, ur det hemska reser sig något gott. Ur det tillsynes nattsvarta framträder något vackert. Kärlek. Kärlek till människan, till samhället och till vår nästa. Och den kärleken visar sig i form av omtänksamhet och solidaritet. Så tack till oss, tack för att vi finns och sluter upp.
Jens Nordwander,
livsmedelsarbetare på The Absolut Company