Synen på livsmedelsarbetare förändras i Frankrike

Frankrike är en stor matproducent. Men coronaepidemin har tydligt visat hur viktiga alla i livsmedels-kedjan är för att systemet ska fungera. De franska facken hoppas att krisen leder till bättre villkor för arbetarna i branschen.
Liksom i andra länder har sjukvårdens anställda applåderats varje kväll från franska balkonger och fönster. De som arbetar i matvaruaffärer och i livsmedelsindustrin hyllas också för vad de gör under coronaepidemin.
– Jag tror att den här krisen gör att vår syn på dem som jobbar inom livsmedelskedjan förändras, eftersom vi ser hur viktiga de är för oss. Kassörskor och arbetare fortsätter ju att gå till sina arbeten.
Det säger Thierry Pouch, ekonom och chef för forskningsavdelningen hos den franska Jordbrukskammaren.
I Frankrike fungerade det mesta fram tills i mitten av mars. Plötsligt såg myndigheterna hur antalet sjuka snabbt ökade, med risk för att vården inte skulle kunna ta emot alla patienter.
Bara på några dagar stängdes skolor, restauranger och affärer som inte säljer det nödvändigaste. Torgmarknaderna, där det är vanligt att mindre odlare säljer sina produkter, förbjöds också, och alla som var utomhus utan giltig anledning kunde få dryga böter.

Dagarna innan instängningen var det hårt tryck på matvarubutikerna. Många hamstrade konservburkar, pasta och ris, och toalettpapper, trots att regeringen hade sagt att invånarna inte behöver oroa sig för att de ska få mat.
I själva verket producerar Frankrike mer livsmedel, räknat i kalorier, än vad befolkningen behöver. Jordbrukarna placerades inte heller i karantän, slakterierna har varit öppna, och de flesta livsmedelsindustrier har inte stängt.
– Men under krisen har många arbetare gått till sina jobb med oro för att de ska få med sig viruset hem till sina familjer, säger Dejan Terglav, förbundsordförande i facket FGTA-FO.
– Om man inte är rädd idag är man en idiot. Samtidigt är det viktigt att fabrikerna hålls igång.
Dejan Terglav säger att facken genast har försökt att se till att arbetarna får tillräckligt skydd, både vad gäller utrustning och avstånd till sina kollegor.
– Ibland betyder det att produktionstakten får dras ner. Men hellre det än att fabriken stänger helt.
Om personalen inte är i säkerhet kan en skyddskommitté stoppa produktionen.

Även om Frankrike producerar mycket mat, är landet förstås beroende av handeln med andra länder. Omkring hälften av alla frukter och grönsaker importeras till exempel.
Fabrikerna är också ofta beroende av maskindelar från utlandet.
Enligt ekonomen Thierry Pouch finns det flera andra faktorer som sätter käppar i hjulet för livsmedelsförsörjningen.
– Jordbruket är beroende av säsongsarbetare, som ofta kommer från andra länder. Transporterna är också ett problem. En annan risk är att det blir brist på emballage, som ofta tillverkas utomlands.

Thierry Pouch säger att den här krisen kanske kan göra att EU-länderna ser över sin matproduktion, och inser vikten av att behålla stödet till jordbruket.
– Villkoren bör också förbättras för dem som har fortsatt att gå till sina arbeten, för att säkra livsmedelskedjan, säger han.
Regeringen har uppmanat arbetsgivarna att betala ut särskilda premier till dem som har jobbat under krisen.
Men facken önskar också att coronaepidemin leder till långsiktiga förbättringar.
– Jag hoppas att de tuffa arbetsförhållanden i branschen uppmärksammas efter det här, att vi till exempel får igenom krav på att livsmedelsarbetarna ska få gå i pension tidigare än andra, säger Fabien Guimbretière i facket CFDT:s livsmedelsfederation.
I Frankrike finns det förstås en oro för vad den här krisen kommer att få för negativa konsekvenser för ekonomin i största allmänhet.
Men Dejan Terglav tror att den också kan leda till positiva förändringar, om vi drar lärdom av det som hänt, både vad gäller globaliseringen och miljön.
– En del produktion måste tas hem. Vi kan inte vara så sårbara. Jag hoppas också att sjukvården får mer resurser. Och att vi förstår att vi måste sluta köpa onödiga prylar.
Anna Trenning-Himmelsbach