Greta Gustafsson föddes 1905 och växte upp med två äldre syskon i en etta på Söder i Stockholm. Pappan var renhållningsarbetare, modern arbetade extra som sömmerska.
Greta gick ut folkskolan, som 15-åring fick hon arbete som butiksbiträde på PUB:s hattavdelning. Eftersom hon var duktig och vacker ledde det till små modelljobb och en kort reklamfilm för PUB. Klassresan påbörjades 1922 när Greta kom in på Dramatens elevskola. Det måste ha varit en stor sak i en fattig arbetarfamilj, att sluta på PUB för en osäker framtid som skådespelerska. Greta gjorde några mindre filmroller och blev så småningom ”upptäckt” av regissören Mauritz Stiller, som gav henne en roll i filmatiseringen av Gösta Berlings saga. Då hade hon just bytt efternamn till Garbo. Stiller värvades till Hollywood och tog talangen Greta med sig. Hon var knappt 20 år.
När hon bunden av kontrakt gör de första filmerna i Hollywood, tvingas hon att spela vamp och fresterska. Hennes upplysta ansikte och unika erotiska spelstil gör förstås skandal och succé. Hennes stjärna stiger snabbt. Som 25-åring kan hon göra de filmer hon vill och har full kontroll över sitt privatliv. ”Jag har alltid velat ha två existenser – en för filmerna och en för mig själv”, är ett känt Greta-citat. Hon förblev mycket tillbakadragen och gav aldrig intervjuer. Det har gett upphov till en mängd spekulativa böcker som velat demaskera ”myten Garbo”.
Märkligt nog har det ännu inte gjorts någon stor spelfilm om henne men det senaste decenniet har det kommit ut några goda svenska romaner om hennes liv. Det är inte ovanligt att verkliga historiska personer lockar författare. Kändisfaktorn har också ett kommersiellt värde. Vem skulle vara intresserad av Greta Gustafssons livshistoria om hon inte blivit filmstjärna?

Kan man då komma Garbo närmare genom en påhittad roman? I romanerna ifråga gestaltas skilda tider i hennes liv och de har olika metoder och förtjänster. Ellen Mattsons Vinterträdet utspelar sig kring 1930 när Greta redan är en stor filmstjärna. I Vendela Berg möter hon en ung kvinna som blir hennes vän och privatsekreterare under några år. Vendela är dock en fiktiv figur som Mattson hittat på för att med en romanförfattares blick närma sig Garbo. Men inte ens Vendela kan få ihop den gudomligas yttre skönhet med ett motsvarande inre. Greta förblir en ganska sluten person som vill vara ifred och har modesta krav på livet för att hon ska trivas.
I Lena Einhorns Blekingegatan 32 gestaltas Gretas liv på en väldokumenterad biografisk grund. Det börjar redan med Gretas barndom. Klass är ett viktigt tema, Greta ägnar sig tidigt åt filmfantasier och verklighetsflykt. Hon nämner aldrig sin hemadress på fattigsöder. Ett annat viktigt spår är Gretas vän- och kärleksförhållande med Mimi Pollak, kamraten på teaterskolan, som kom från ett intellektuellt borgerligt hem.

I Kerstin Gezelius och Alexander Onofris medryckande roman Love är Gretas relation med ”Moje” Stiller bärande. Året är 1925 när de anländer till Hollywood. De kommer båda från enkla hem och förstår varandra på själsfränders vis. De tycks ömsesidigt beroende av varandra för att lyckas i filmbranschen. Greta är här en intelligent och livfull ung kvinna som är nyfiken på världen men också osäker. Hon försöker dock inte bli någon annan, vill inte anpassa sig till tidens konventioner. Som etablerad stjärna kräver hon kontroll över filmer och roller, böjer sig inte för den manliga makten på filmbolagen.
En av romanens teser är att Gretas framgång i mycket berodde på hennes unika personlighet, att hon vågade vara sig själv trogen.