Fler äter hemma under pandemin jämfört med tidigare. Det märks tydligt hos Charkprodukter i Billesholm. Produktionen går för högtryck och företaget nyanställer. Trots förra årets utbyggnad är man trångbodda på nytt.
Kim Chi Bui och hennes arbetskamrater jobbar i högt tempo vid korvmaskinerna. Så brukar det se ut vid den här tiden på året. Charkprodukters produktion i fabriken i Billesholm skjuter i höjden när grillsäsongen sätter igång. I år bidrar pandemin till uppgången eftersom fler hellre äter hemma än på restauranger och uteserveringar. I april levererade fabriken i Billesholm 412 ton charkprodukter vilket var nytt månadsrekord.
Korvmaskinerna står ganska tätt vilket gör att Kim och de andra jobbar nära varandra.
– Vi är trångbodda med mycket folk på liten yta, säger klubbens ordförande Therese Johansson.

Här vid korvmaskinerna jobbar några som gärna hade sett att alla bar munskydd. Andra är tveksamma, men det är en fråga som diskuteras. Therese påpekar att alla i så fall måste hantera munskydden på ett riktigt sätt.
Trångboddheten var en fråga som diskuterades redan innan coronapandemin bröt ut. Den har blivit än mer aktuell nu när vi uppmanas att hålla social distans på grund av smittorisken.
– Innan pausade vi i två omgångar, nu pausar vi i fyra för att sprida ut folk och inte sitta på varandra när vi fikar, fortsätter hon.

Vi träffar Therese tillsammans med de övriga i klubbstyrelsen på Charkprodukter: Britt-Marie Nordström, Tobias Nilsson och Fredrik Plateryd. Britt-Marie är sekreterare medan Tobias är huvudskyddsombud och Fredrik skyddsombud. Charkprodukter var tidigare ett familjeföretag, men köptes av KLS Ugglarps 2016.
Hygienrutinerna är desamma som tidigare, men i dessa coronatider lyfts de fram mer, berättar de fyra i styrelsen.
– I det dagliga är det inte så stor skillnad mot innan, men det är mer skyltat nu med tvätta händerna, säger Fredrik.
– Det är sånt vi gör ändå i och med att vi jobbar med livsmedel, tillägger Tobias.

Fredrik, som är lageransvarig, märker av pandemin genom att ledtiderna blivit längre. Det tar längre tid att få hem en del råvaror och artiklar. Engångsartiklar, som till exempel handskar, har varit svåra att få tag i eftersom de går till sjukvården i första hand.
– Men det funkar, det gör det. Ibland får man skrapa ihop från olika leverantörer, även om storlekarna inte alltid varit de önskade, säger Fredrik.
Alla anställda som har symtom uppmanas stanna hemma. Den som har feber, hosta, ont i halsen eller svårigheter att andas ska inte komma till jobbet.
– Vi har varmt-kallt, varmt-kallt, varmt-kallt hela tiden. Då blir det att näsan rinner. Om alla som är snuviga skulle stannat hemma så hade vi varit noll folk, men det är klart att den som har feber eller hosta ska hålla sig hemma, säger Therese.

Under coronakrisens första veckor var sjukfrånvaron något högre än den brukar, men efter ett tag gick den ner till normal nivå.
– I och med att vi slapp karensdagen så tvekar man inte på samma sätt. Man kan stanna hemma utan att chansa och utan att det kostar något. Det fungerar lite mer som det är tänkt nu, kan man tycka, säger Fredrik.
För att täcka upp sjukfrånvaron har de som brukar jobba under somrarna erbjudits att komma in tidigare.
Produktionen går för högtryck och därför var företaget i år tidigt ute med att söka sommarpersonal. Till det kommer att en del visstidspersonal nu erbjuds fast anställning.
Företaget producerar charkprodukter som några av de stora livsmedelskedjorna säljer under eget namn. Handeln i livsmedelsbutikerna pekar uppåt och vilket gör att produktionen ökar. Den stora ökning som brukar ske i april kom i år redan i mars.
– Häromdagen skickade vi ut 35 ton, 20–25 ton är mer normalt, säger Britt-Marie.
Kryddkorvar ökar och är de produkter som går bäst. Korven jalapeno cheddar, som görs i fabriken i Billesholm, tog hem vinsten i senaste Chark-SM. Vanlig matkorv, som till exempel falukorv, har en mer stabil efterfrågan, uppger företagsledningen i Billesholm.

I produktionen på Charkprodukter jobbar 108 personer, varav 65 fast anställda, uppdelade på två skift, ett förmiddagsskift och ett eftermiddags-/kvällsskift. Omkring 40 är medlemmar.
– Vi håller på att nyanställa. En del visstidsanställda har varit här så länge att de kommer att få tillsvidareanställning. I juni siktar vi på att ha 20 nya fast anställda, berättar Therese.
Några väljer att enbart tillhöra a-kassan. Den främsta anledningen är de försäkringar som är obligatoriska för Livs-medlemmar, enligt Therese.
En vanlig åsikt är att medlemsavgiften är hög. Om båda jobbar på Charkprodukter så nöjer sig i vissa fall den ena med att vara medlem medan den andra bara går in i a-kassan.
För nyanställda som är i 20-årsåldern och bor hos sina föräldrar kanske medlemskap i facket ännu inte känns särskilt angeläget. Anledningen kan vara densamma för personal som bott kort tid i Sverige, resonerar gänget i klubbstyrelsen.
– Det har mycket med åldern att göra. Vi har fått det med modersmjölken. Min farsa var med i LO och i S-föreningar. Då var det så att ”nu har du fått jobb, då ska du gå med i facket!”, säger Tobias som jobbat på företaget i 24 år.
Många medlemmar undrar hur det blir med den retroaktiva lönen nu när avtalet förlängts till oktober. De lokala frågorna klaras ofta upp utan att något möte behöver dras ihop. Anledningen är att Therese och de andra i styrelsen träffar arbetskamraterna ofta i och med att man jobbar på liten yta.
– Den stora frågan hos oss är platsbristen. Plats att ställa tråg och vagnar på. Och så har vi inte så stor kylplats som vi önskar. En ny kyl är prio ett. Det blir flaskhalsar när vi inte kan få det att flyta på alla ställen, säger Therese.
En utbyggnad av fabriken blev klar så sent som i maj förra året. Nu ser ännu en utbyggnad ut att behövas och det finns gott om plats på företagets tomt i Billesholm.
Klubben anser att en del blivit omständligare sedan Charkprodukter övergick från att vara ett familjeföretag till en fabrik som ingår i en stor koncern.
– KLS och Danish Crown vill ha samma servicetekniker för hela koncernen och samma leverantör av kryddor, till exempel. De vill ha samma leverantör av skor och skyddsmaterial och samma avtal för de som kommer och servar våra truckar. Vi har kanske haft det lättare innan, till exempel haft ett litet företag här lokalt som kommit på studs och inte om två veckor, förklarar Therese.
Flexibiliteten var större tidigare, anser klubben. Serviceföretag kan ibland vara lite krångligare att få hit om det ska gå via de avtal som koncernen har.
– Man vill också gynna företag som ligger här lokalt, anser Britt-Marie.
Men det finns också fördelar med att ingå i en koncern. En fördel är att det aldrig varit någon brist på kött.
Viktiga leverantörer ingår i samma koncern vilket skapar stabilitet. Några stora konflikter har inte förekommit och det finns en fungerande dialog med ledningen, anser klubben.