Munskydd, febermätning, nya arbetstider och problem med var man ska placera barnen med skolor och förskolor stängda. Det är livsmedelsarbetarnas vardag i Italien just nu. Än har inte industrin kommit upp i produktionen den hade innan covid-19 stängde ner Italien och världen.
Livsmedelsindustrin var en av de få som inte stoppades under Italiens karantän. Visserligen gick den inte i full fart, eftersom det var många som tvingades stanna hemma och ta hand om sina barn, eller hade misstänkt covid och sattes i karantän, men de allra flesta kunde fortsätta produktionen.
Trots det har det inte varit lätt för alla. De som arbetade mycket med livsmedel till hotell- och restaurangbranschen, har till och med tvingats permittera. Ännu har deras produktion inte kommit igång ordentligt, eftersom nästan alla hotell är i princip tomma och de restauranger som är öppna går på lägre än halvfart.
Att livsmedelsindustrin är den som klarat sig bäst i den italienska corona-krisen och alla nedstängningar är inte så konstigt. 60 miljoner italienare satt i karantän och hade inte så mycket annat att göra än att äta, och livsmedelsförsäljningen ökade rejält.
– Det blev en viss förändring av vanorna, eftersom folk gick och handlade en gång i veckan i stället för flera gånger. Därför fick många färskvaror stå tillbaka för sådana varor med längre hållbarhet. Till exempel sjönk konsumtionen av färsk mjölk kraftigt medan den som håller i flera månader sålde betydligt mer, så produktionen fick läggas om, berättar Ivano Gualenzi, som är ansvarig för livsmedelsindustrin inom största branschfacket FLAI-Cgil.

Nu är nedstängningarna över sedan en och en halv månad, och Gualenzi förklarar att situationen kommit till en sorts ”halvnormalitet”. För det finns en rad nya regler om hur arbetet ska gå till inom industrin. Till exempel måste arbetarnas pass starta och stoppa på olika tider, så att det inte blir trängsel i omklädningsrummen, och likadant gäller för lunchpauser. Alla måste ha munskydd på sig, och de får kroppstemperaturen mätt innan arbetspasset varje dag. Om den övergår 37,5 grader skickas de hem.
– Vi har inte fått information om några smitthärdar inom livsmedelsindustrin i alla fall. Nu är det ju så att det inte görs speciellt mycket tester just nu, så det är svårt att veta var smittan finns, men alla andra siffror talar för att viruset är på tillbakagång, konstaterar han.
Ett stort problem för arbetarna har varit barnomsorgen, som stått stilla sedan i början av mars. Enligt facken har arbetsgivarna varit duktiga på att försöka hitta lösningar, som till exempel ändra arbetstider.

Förhandlingarna om ett nytt löneavtal höll på för fullt när covid-19 slog till. Efter ett par månaders uppehåll kom de igång igen, men fackförbunden fick inga besked från livsmedelsindustrins paraplyorganisation Federalimentari.
– Då bestämde vi oss för att göra något nytt. Vi tog kontakt med alla enskilda organisationer och förklarade att förhandlingarna strandat, men att vi ville ha ett avtal så fort som möjligt. Några svarade på en gång att de tänkte på samma sätt, och senare kom resten med. Vi har nu tagit ett första steg med ett avtal som gäller året ut och ger i genomsnitt 200 kronor mer i månaden från och med 1 december förra året, säger Ivano Gualenzi.
Även om motparterna också ville få till ett avtal berättar han att det varit svårt att förhandla utan att träffas rent fysiskt.
– Vi fortsätter att ha även lokala förhandlingar via datorn, men det är oerhört svårt när man inte har motparten framför sig. Det fackliga arbetet har blivit betydligt mer komplicerat. Inte bara under förhandlingarna, utan även för att det är svårt för oss att komma ut på arbetsplatserna på grund av reglerna för att minska smittorisken, konstaterar han.
Även om livsmedelsindustrin alltså klarat sig förhållandevis bra, är det inte alla som kommit upp i full produktion än. Deltidspermitteringar förekommer fortfarande och oron inför framtiden finns.
– Det är svårt att förutse hur konsumtionen kommer att se ut den närmaste tiden. Kommer hotell och restauranger igång? Har folk köpt på sig en massa mat som de nu måste äta upp innan de köper ny? För de allra flesta företag är det svårt att göra prognoser ens för den närmaste månaden, förklarar Ivano Gualenzi.
Kristina Wallin