Tolk på jobbet för sina landsmän
– Det är många thailändare som inte kan så bra svenska och som frågar mig. Om det är fackligt möte kan jag översätta till thailändska. Jag kan vara tolk, säger Suphanut Wattanapuripong, som är arbetsplatsombud på Kalasmat i Luleå.
Suphanut kom 14 år gammal till Luleå i november 2010. Då var hans mamma redan i Sverige och jobbade. Han följde efter för att få ett bättre liv. Han började studera och gick på gymnasiet.
– När jag kom hit förstod jag ingen svenska. Det tar tid att lära sig. Jag lärde mig genom skolan och så hörde jag på radio när de talade svenska. Jag försökte lyssna, lära mig vad orden betyder. Det tog mig flera år innan jag kunde prata ordentligt. Ännu kan jag inte till hundra procent. Jag lär mig hela tiden.
Muntligt tycker han att det är lättare. Men när han läser lagar och avtal så märker han att det finns massor med avancerade ord och begrepp som han behöver få förklarade för sig.
Han har gått skyddsombudsutbildningarna – Bam och Sam – och det har gett honom möjlighet att förklara för sina thailändska kamrater hur det ska fungerar på en arbetsplats.
Det är många thailändare som jobbar på Kalasmat. Mer än hälften av 20…25 anställda är thailändare.
– Jag vet inte riktigt hur det kommer sig. Jag hamnade här för att mamma jobbade här.
• Vad tyckte du om att komma till Luleå, där det är kallt på vintern?
– Jag hatar vintern. Jag hatar kylan men även om man inte tycker om det måste man leva ändå. Det är här jag bor.
Han kan hålla med om att det är ganska vackert med snö om man är inomhus och tittar ut men någon vintersport har han inte börjat med. Det normala för honom är att träna på gymmet. Det gör han regelbundet.
Men under coronautbrottet har det inte gått. Även om det inte finns så mycket smitta i Luleå så tycker han att viruset är jätteläskigt.
– Jag håller mig borta från okända människor. Det är också risk för droppsmitta när man tränar. Jag gör armhävningar och fysträning hemma, men visst saknar jag de tunga lyften på gymmet.
Ändå tycker han att det funkar ganska bra och han försöker hålla sig i så bra form som han kan.
På Kalasmat har de varit korttidspermitterade på 20 procent i två månader under våren, men nu drar produktionen igång igen för fullt inför sommaren.
Det är färdiga, portionsförpackade rätter som produceras och de säljs via butikskedjorna i hela norra Sverige från Sundsvall upp till Riksgränsen.
Ekonomiskt märkte han inte permitteringen.
– Jag tappade bara några hundralappar i månaden. Och nu verkar vi vara igenom krisen.
Under våren har han blivit vald till regionalt skyddsombud men på grund av pandemin har årets skyddsronder blivit inställda.
I sommar ska han hålla sig hemma på semestern. Men han var faktiskt i Thailand i mars och hälsade på familjen.
– Det funkade bra de första två veckorna. Jag skulle ha varit där i fem veckor, men den tredje veckan var det kört. Alla städer stängde på grund av coronakrisen och jag fick i sista stund reda på att mitt flyg skulle ställas in och att det inte skulle gå några från den 1 april ända till oktober.
Han fick stressa ut av helsike för att ställa om biljetten, och han lyckades och han kom hem till Sverige.
– Det var inte den roligaste semestern. Men det blir förhoppningsvis bättre nästa gång jag åker.
Suphanut Wattana-puripong
Ålder: 24 år.
Jobbar: Utlastningen på Kalasmat i Luleå.
Fackligt uppdrag: Arbetsplatsombud, regionalt skyddsombud, regionalt förtroendevald.
Familj: Mamma i Luleå och kusiner i Thailand.
Favoritmat: Nudelsoppa som man gör hemma med kyckling, köttbullar, massor med grönsaker.
Ser på: Peaky Blinders på Netflix som är lite våldsam, det är engelsk maffia.