Camilla har en egen kennel

Det stora hundintresset som följt i spåren av pandemin är något som Camilla Törnetoft märkt av. Hon har en liten kennel på Färingsö i utkanten av Stockholm och har blivit mer eller mindre nedringd under vår och sommar.

Ett gäng chihuahua skäller frenetiskt när jag öppnar grinden till huset där Camilla Törnetoft bor. Hon talar lugnande med dem och de tystnar ganska omgående.
I 20 år arbetade Camilla Törnetoft på ciderfabriken som ligger ett stenkast från där hon bor. En svår arbetsolycka ledde till att hon 2018 sade upp sig efter en långvarig sjukskrivning och är just nu arbetssökande med förhinder, är sjukskriven september ut efter en operation i foten.
Vi slår oss ner i solen medan Gudrun, Doris, Frida, Lexi och Yoko far runt på gräsmattan. Kenneln är inget som hon kan leva på, den är en hobby, berättar hon. Hundarna ser hon som sina vänner, har i stort sett alltid haft hund. Länge födde hon upp australisk cattledog men sedan 2009 är det chihuahua som gäller.
– Du kan lära denna hund allt, det är en stor hund i ett litet format som man säger. Chihuahua är väldigt nyfikna, öppna, har bra luktsinne och hörsel.

Att det är en populär ras har hon fått erfara inte minst under pandemin har trycket varit hårt.
– Det har varit galet många som ringt och frågat efter valp. Jag har fått minst 4-5 samtal varje dag.
Hon brukar själv inte ha mer än en valpkull om året. I år har det ännu inte blivit någon. Det är hon inte ledsen över. Det är nu många av de som skaffat sig en valp under vår och sommar som vill bli av med sin hund. Annonserna på Blocket och Facebook har ökat markant.
– Folk som börjat jobba har insett att det här med valp var kanske inte så bra och nu vill de omplacera sin hund. Det här är precis vad Svenska Kennelklubben varnat för.
För egen del har Camilla Törnetoft inte haft några svårigheter att ha hund medan hon arbetade på fabriken.
– Tack vare att jag bott nära så har jag kunnat gå hem på rasterna för att ta ut hundarna.
Det var 1998 som hon började jobba på Stockmos Fruktindustrier och sedan på Kiviks musteri som tog över anläggningen i Stenhamra 2014. Fyra år senare sade hon upp sig. Då hade hon varit sjukskriven till och från under flera år som en följd av arbetsolyckan som hon råkade ut för 2012.
– Jag krossade foten när jag körde truck och det blev många komplikationer. Det var någon som spillt vatten på golvet och då lever truckar sitt eget liv. Jag tappade styrningen och trucken gled in i en vägg och foten kom emellan.

Operationerna avlöste varandra och hon hade svårt att återgå till arbetet på heltid.
– Det tog lång tid innan läkarna förstod varför jag hade så ont och aldrig blev riktigt bra trots alla operationer. Det visade sig till slut att själva leden i foten var krossad. Det ledde till att jag blev stelopererad och sedan följde en lång konvalescens.
Camilla Törnetoft fick även problem med den andra foten som felbelastats och som inte det räckte så drabbades hon av en förslitningsskada i handen som också krävde operation.
Hon passar på att ge Ulf Lejonklou, jurist på LO-TCO Rättsskydd, en eloge. Tack vare honom fick hon ut pengar från försäkringarna och även rätt mot Försäkringskassan.
– Jag är så tacksam över att jag varit medlem i facket. Juristen gjorde ett fantastiskt jobb, tänk att kunna vinna mot sådana stora jättar. Det hade jag aldrig klarat själv. Vi ringde varandra häromdagen och tackade för denna tid, säger hon och fortsätter:
– Jag säger bara det, var medlem i facket. Tveka inte heller att kontakta facket om ni får problem, ni får hjälp och professionell sådan.

Hon berättar att facket även fanns där när arbetsgivaren ville säga upp henne på grund av personlig arbetsbrist då hon varit sjukskriven till och från under flera år.
– Jag valde att säga upp mig själv, fick bra villkor tack vare en förhandling.
Hennes förhoppning är nu att snart kunna börja jobba igen men med vad vet hon inte riktigt. Hon hoppas få hjälp med det. Gipset efter den senaste och förhoppningsvis sista operationen blev hon av med häromdagen.