Tungt ansvar vilar på Svenskt Näringsliv
Inför valet 2018 var turordningsreglerna den fråga som LO-förbunden lyfte som viktigast att slå vakt om. För att undvika försämringar skulle medlemmarna rösta på Socialdemokraterna. Det var budskapet vid rundringningarna till medlemmarna som bland annat Livs förtroendevalda gjorde.
Svensk fackföreningsrörelse står nu inför en av de svåraste utmaningarna på mycket länge. Om LO, PTK och Svenskt Näringsliv inte lyckas nå en överenskommelse så väntar ett lagförslag som bygger på utredningen En moderniserad arbetsrätt som helt dömts ut från fackligt håll.
Valresultatet 2018 kom som en kalldusch. 60 procent av svenskarna röstade borgerligt eller nationalkonservativt. Januariavtalet gjorde det möjligt att ändå bilda en S-ledd regering med Stefan Löfven som statsminister, vilket har varit betydelsefullt för Sverige under coronapandemin, men det skedde till priset av punkt 20 i avtalet som handlar om hur arbetsrätten ska moderniseras. En utredning tillsattes i april 2019 och förändringarna i las ska vara genomförda 2021.
Det finns en möjlighet för parterna att förhindra politisk inblandning. Kan de nå en överenskommelse om hur las ska reformeras på ett sätt som ger ökad flexibilitet ska regeringen istället lägga förslag i linje med parternas överenskommelse.
Förhandlingar mellan LO och Svenskt Näringsliv under rubriken Trygghet och omställning har pågått sedan 2017. Bakgrunden var de långsiktiga mål som LO-förbunden enats om. Det förbunden vill komma till rätta med är bland annat allmän visstid, inhyrning och hyvling. Dessutom anser man att a-kassan och omställningsskyddet behöver stärkas.
Genom januariavtalet blev det skarpt läge. Under våren 2019 hade LO och Svenskt Näringsliv detta avtal att ta hänsyn till i de förhandlingar som redan pågick, men som nu skulle genomföras under tidspress och under hot. Dessutom skulle PTK, som företräder de privatanställda tjänstemännen, vara med i förhandlingarna. Ett par veckor innan jul ledde en konflikt mellan LO-förbunden till att förhandlingarna pausade. En omstart gjordes efter att LO-kongressen beslutat att hänskjuta motioner om lasfrågan till ett extrainsatt representantskap som enhälligt beslutade att LO inte ska medverka till att förändra reglerna om saklig grund och att LO inte ska medverka till att de tvingande reglerna i las görs dispositiva (går att avtala bort), inte ens genom centralt kollektivavtal.
Mycket står på spel. Om parterna inte kommer överens läggs utredningsförslaget fram i riksdagen. Det har då remissbehandlats och hänsyn ska ha tagits till den helt avgörande formuleringen i januariavtalet om att maktbalansen mellan parterna inte får förändras. Om en socialdemokratisk ledd regering går vidare med förslag som facket tycker leder till en förändrad maktbalans kommer det leda till uppror. Det gäller framför allt förslagen att fem personer ska kunna undantas från turordningsreglerna på alla företag och att det inte ska gå att ogiltigförklara uppsägningar i företag med femton eller färre anställda.
Situationen är med andra ord allvarlig. Ett tungt ansvar vilar på Svenskt Näringsliv som genom ett klokt agerande kan rädda den svenska modellen från att bli skadeskjuten, vilket den skulle bli om förhandlingarna misslyckas och politikerna tar över.
Senast den sista september ska det finnas en uppgörelse mellan LO, PTK och Svenskt Näringsliv som sedan LO:s styrelse, LO:s representantskap och slutligen respektive LO-förbund ska ta ställning till.