Lyft för arbetsmiljön på kycklingslakteriet
Satsningar på arbetsmiljön på kycklingslakteriet Atria i Sölvesborg har lett till förbättringar och färre olyckor. Efterfrågan på kyckling ökar. Nu bygger företaget ut och nyanställer.
– Pandemin har inte påverkat produktionen hos oss. Vi har ökat försäljningen till butikerna och minskat något till restaurangerna. Det har jämnat ut sig, säger Mariusz Szymanski, klubbordförande och skyddsombud på Atria i Sölvesborg.
Sjukskrivningarna ökade i mars, men är nu tillbaka på normala nivåer. Oron för coronapandemin har minskat, men restriktionerna är kvar. Alla bär munskydd i fabriken och avstånd ska hållas. Det fungerar bra, berättar Mariusz, även om några haft problem med att det blir imma på glasögonen.
– Vi jobbar mycket med arbetsmiljön och det funkar jättebra. Förra året hade vi många olyckor, också många långtidssjukskrivningar, fortsätter han.
De olyckor som resulterade i sjukskrivningar berodde bland annat på ombyggnader i fabriken. Stress och spring ledde till halkolyckor och till att personer snubblade på blöta golv och i trappor.
Gamla maskiner och den mänskliga faktorn bidrog till en del olycksfall. Orsaken till skärskador var vanligen att personal inte bar skyddsvantar.
I år däremot har glädjande nog inga olyckor som lett till sjukskrivningar registrerats. Vändpunkten var Safety First-utbildningarna som inleddes inom Atria förra året. Systematiska riskbedömningar och skyddsronder ger märkbara resultat. Ofta gäller det småsaker som att få folk att inte hålla på med mobilen eller knäppa jackan medan man går i en trappa.
– Mycket handlar om gamla vanor. Nu lägger vi stor vikt vid detta hos oss, säger Mariusz.
Produktionspersonalen roterar för att undvika förslitningar. Att binda kycklingar till restaurangerna och att putsa kycklingfiléer till butikerna är sådant som görs för hand och därmed kan belasta kroppen ensidigt.
I produktionen arbetar 150-160 personer, varav 140 är fast anställda. Antalet fast anställda ökar. I september blev två av visstidarna fast anställda.
Slakten och stycken jobbar dagtid medan paketeringen och utlastningen går i tvåskift. Ett 85-tal är medlemmar och fem ingår i klubbstyrelsen.
– Det gäller alltid pengar. Många tycker att det är dyrt att vara medlem och några har dålig ekonomi. Men, som jag brukar säga, står man ensam är man som en pinne och en pinne bryter man lätt om det skulle hända något.
De sjunkande medlemstalen i fackföreningarna är oroande. Risken är att vi går tillbaka till 1800-talet, säger han.
Konsumtionen av kyckling ökar. Efterfrågan på kycklingfärs, till exempel, har stigit under det senaste året. Lårfilé och kycklingkorv efterfrågas också allt mer. En växande andel av kycklingen går till butiker och konsumenterna efterfrågar mestadels färskvaror. Färsk kyckling måste ständigt finnas i butikshyllorna vilket leder till överproduktion och till att en hel del slängs.
Mariusz har jobbat på kycklingslakteriet sedan 1993 och har upplevt stora förändringar. De manuella momenten har blivit allt färre. Men handkraft används fortfarande till exempel för att rätta till kycklingdelarna i trågen innan de svetsas. Butikerna kräver att kycklingen är snyggt paketerad.
Sedan livsmedelskoncernen Atria köpte Lagerbergs 2016 har produktionen ökat från 36 000-40 000 kycklingar per dag till 62 000-65 000. Nästa mål är 72 000, vilket företagsledningen hoppas ska uppnås under slutet av nästa år. Inom tre års tid är det tänkt att antalet ska passera 120 000 kycklingar. Stora investeringar görs parallellt med utvidgningen.
– Antalet anställda ska bli fler. Och det blir skift. Min platschef sa att det kommer att behövas närmare hundra anställda till.
Stora investeringar ska göras i nya maskiner, men eftersom produktionen skjuter i höjden behöver företaget ändå nyanställa.