”Frågan är hur mycket mindre kött vi borde äta”

Livsmedelsproduktionen måste ställas om för att bli hållbar, annars kommer den att äventyra vår egen framtid på den här planeten. Det är forskaren Line Gordons budskap som berör inte minst livsmedelsarbetarna.

Line Gordon är föreståndare för Stockholm Resilience Centre som bedriver forskning om hur hållbar och hälsosam mat kan produceras inom de planetära gränserna, det vill säga inte förbruka mer naturresurser än vad planeten tål. Hon tog över efter professor Johan Rockström 2018.
Användningen av våra naturresurser är något som Line Gordon, som är biolog i botten, tidigt intresserat sig för. Hon doktorerade 2003 på vattenförsörjning och har sedan fortsatt inom samma forskningsområde.
– Jag har forskat om hur vi människor är beroende av våra ekosystem och hur vi påverkar dessa system på olika sätt. Vattenresurser är en viktig del, förklarar hon och fortsätter:
– För att hålla igång matproduktionen så behöver vi otroligt mycket vatten. Hushållskonsumtionen ligger på 200 liter per person och dag. Men när det gäller vatten som behövs för att producera det vi äter behövs 3 000 liter.
Det var också anledningen till att hon var med i starten av Stockholm Resilience Centre. När hon började arbeta på centret 2007 var de 30 anställda, i dag är de 130
varav 90 är forskare och doktorander.
– Vi är baserade på Stockholms universitet och vårt uppdrag är forskning som ska vara globalt användbar.

Line Gordon är påfallande optimistisk trots att frågorna hon har att hantera är svåra. Det blir jag varse om när vi ses en måndagsmorgon på ett kafé i en närförort till Stockholm där hon bor.
Hon har ett imponerande CV. Hon har vistats utomlands i perioder, ofta i kombination med att hon forskat. Hon har bland annat bott i Australien, Japan, Sri Lanka, Burkina Faso, Sydafrika och Kanada.
– Jag har alltid varit intresserad av andra kulturer och velat förstå hur människors världsbild formar deras sätt att agera.
Det som hon ägnat mycket tid åt de senaste åren har varit EAT-Lancet rapporten som hon tillsammans med 37 forskare från 16 länder tagit fram. Den var klar 2018 och blev mycket omtalad. Den handlar om vad vi globalt kan äta för att hålla oss inom planetens gränser och nå FN:s globala hållbarhetsmål – Agenda 2030. De beräkningar som gjorts har även tagit hänsyn till människors hälsa och näringsbehov.
Det som framför allt lyfts fram i media är att köttätandet (nöt- och fläskkött) måste minska radikalt, tillåtna mängd ligger på max 200 gram i veckan. Det är betydligt lägre än Livsmedelsverkets rekommendation på max 500 gram i veckan.
– Det är lite synd att det blir så mycket fokus på köttet. Framför allt handlade rapporten om att vi behöver äta en mer diversifierad kost. Vi behöver äta mer fullkorn, mer baljväxter, mer nötter och frön, mer frukt och grönt, säger hon och fortsätter:
– Ibland har det framstått som att det enda vi tittade på var köttet. Så var det absolut inte. Det var hela tallriken som omfattades och vad som är en hälsosam kost.
Tre saker har hon listat som viktigast i arbetet med att ställa om livsmedelsproduktionen: Minska matsvinnet. Skifta konsumtion av kött till annat. Förbättra produktionen i jordbruket.

•Är det bråttom att ställa om?
– Ja, det är bråttom att omställningen påbörjas. Det tar tid att förändra människors beteende. Det tar tid att få fram rätt produkter. Det tar tid att utveckla växtförädling. På så sätt är det bråttom.
Vid sidan av att hon är chef så har hon fortsatt att forska även om hon inte har lika mycket tid till det som innan. Mindre men bättre kött är namnet på hennes senaste forskningsprojekt.
– Vi ska titta på vad det innebär att äta mindre men bättre kött. Frågan är hur mycket mindre borde vi äta och vad är det som är bättre kött. Vi försöker bena ut det.

Under intervjun nämner hon med jämna mellanrum EAT Foundation. Det är den oberoende stiftelse som Gunhild Stordalen tog initiativ till 2013 och som har som mål att skapa en hälsosam, hållbar och rättvis värld. Centret som Line Gordon är chef för är en av tre centrala parter.
– När EAT startade så var det något helt nytt att koppla ihop hållbarhet och hälsa. Antingen så forskade man på mat och hälsa eller på mat och hållbarhet. Idag är det fler som kopplat ihop dessa områden, men då var det inte så vanligt.
Det som hon också återkommer till är forskningsprogrammet Mistra Food Futures som startade för en månad sedan och som ska utveckla strategier som ska leda till ett hållbart svenskt livmedelssystem som levererar hälsosam mat. Drivande är SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet), RISE (Research Institutes of Sweden) och Stockholm Resilience Centre.
Det är en imponerande lång lista med parter som ingår från akademin, näringsliv, branschorganisationer och regioner. Men varken Kommunal, som representerar lantarbetarna, eller Livs, som representerar livsmedelsarbetarna, finns med.
– Nej, några fackförbund finns inte med. Jag kan inte svara på varför. Jag tänker att vi forskare inte har koll på alla parter. Vi har varit väldigt öppna i vår inbjudan. Jag önskar att andra sagt till att de borde vara med, säger hon och fortsätter:
– Det är fyra år som är finansierade med möjlighet till förlängning så det kan bli upp till åtta år så det finns fortfarande möjligheter att utöka antalet parter.

•Så det kan komma en inbjudan?
– Det kan absolut komma.

Att en omställning krävs är alla överens om. Livsmedelsarbetarna är i högsta grad berörda. Line Gordon understryker att det inte är arbetarna som bär ansvaret, det gör staten, men även livsmedelsföretagen och handeln. Lite förvånad blir jag dock när det visar sig att hon inte har besökt någon livsmedelsindustri.
– Nej, det har jag nog inte, svarar Line Gordon efter att ha tänkt efter en stund. Jag har haft samtal med många aktörer från industrin men aldrig besökt den.
Hon kan inte förklara hur det kommer sig, att hon som har gjort så mycket inte på plats sett hur det går till när maten produceras industriellt.

•Vad är det som hindrar oss från att äta mer hållbar och hälsosam mat? Okunskap? Tid?
– Det är en beteendeförändring. Det tar tid att ändra sina vanor. Jag kan se på mig själv. Jag vet ju vad vi ska äta och vad vi borde äta. Så kommer man hem och är trött efter jobbet och har två barn som är hungriga och vill ha köttbullar och det ska gå fort.

•Hur ser omställningen ut hemma hos dig?
– Vi äter mer fullkorn, mer baljväxter, mer frukt och grönt och mindre kött men bra kött. Jag försöker handla mer av lokala producenter. Jag känner ett par lantbrukare så jag handlar det mesta köttet av dem och har i frysen.