”Vi måste lita på oss själva”
För att få perspektiv på pandemin söker sig Lusen tillbaka till Bageriarbetaren som var den tidning som föregick Mål & Medel.Han läser om spanska sjukan och hur den kom i tre vågor under åren 1918 till 1920 och ledde till 38 000 döda i Sverige.
Det hemska med denna pandemi var att den främst drabbade unga som befann sig i början av livet. Den grå, täta tidningssidan från nr 1 1919, talar om ”Dödens skördar” men också om något stort som hände över hela världen – demokratins genombrott.
Under rubriken ”Från republiken Tyskland” rapporteras om en ny förordning rörande arbetstider i bagerier och konditorier som trädde i kraft den 23 november 1918. Hela den tyska förordningen är översatt till svenska, paragraf för paragraf.
Och det står att detta datum borde inskrivas med gyllene bokstäver, inte bara i den tyska, utan i den internationella bageriarbetarrörelsens historia. Varför? Jo, det är första gången nattarbete i bagerier och konditorier förbjuds.
Det är den socialdemokratiska regeringen i den nyutropade Weimarrepubliken som har stiftat lagen. Denna regering blir inte långvarig men det är ändå en historisk framgång.
I Sverige går det fredligt till men allt för långsamt. I nr 5 av Bageriarbetaren står det med tjocka, svarta bokstäver:
”Före kl. 6 f.m. får intet annat arbete än nödvändigt förarbete förekomma. Varje försök att börja tidigare måste omedelbart mötas med arbetsnedläggelse från arbetarnas sida.
Så länge vår organisation har något att säga, gå vi inte med på nattarbetets återinförande. Förslaget om lag för förbud för nattarbete i bagerierna har antagligen fallit denna riksdag. – Första kammaren ville ju göra ett undantag för storindustrien och självförsörjare.
Vi nödgas således göra våra bagarelagar själva. Det är bättre att lita på sin egen fackliga organisation än att vänta på politikernas hjälp.
Så sade vi 1897 till Stockholmarna och vi upprepa det här 1919. Riksdagen har haft 24 år på sig för denna frågas allsidiga behandling, men var är resultatet? Vi få lita på oss själva och vårt förbund.”
– Ja, så är det också idag, säger Lusen.