Arbetarlitteraturens förändring skildras under hundra år
1952 gav förläggaren och författaren Åke Runnquist ut Arbetarskildrare från Hedenvind till Fridell. Sedan dess har förvisso en rad biografier utkommit om enskilda arbetarförfattare som Moa Martinsson och Vilhelm Moberg, men ingen har vad jag förstår tagit det breda grepp som Rasmus Landström nu gör. Titeln till trots handlar boken inte bara om arbetarskildrare under de senaste årtiondena, utan den tar avstamp redan hos de tidiga agi-tationsdiktarna under slutet av 1800-talet. Den mest kända av dessa är korkskäraren Henrik Menander, som skrev texten till sången Arbetets söner.
Här skildras inte bara litteraturen, utan också på ett förtjänstfullt sätt det omgivande samhället och hur dessa samverkar och är beroende av varandra. Ett exempel är 1930-talets krispolitik och de första stegen på vägen till folkhemmet. Det är också nu som arbetarförfattarna slår igenom på allvar, varav några bli riktigt stora namn – Harry Martinson, Ivar Lo-Johansson och Jan Fridegård – bara för att nämna några. De skildrade fattigdom och förtryck men samtidigt fanns det en tro på ett bättre samhälle, menar Rasmus Landström. Nästa stora höjdpunkt ser han på 1960- och 1970-talen och då pekar han på alla de rapportböcker som utkom under denna tid. De mest kända är kanske Sara Lidmans Gruva och städerskan och författaren Maja Ekelöfs Rapport från en skurhink. Även denna tid präglades av optimism och tron på ett annat och bättre samhälle, detta trots att Sverige aldrig varit så jämlikt som under 1970-talet.
Om vi sedan kommer till de senaste decennierna så tar Landström upp ett antal framgångsrika barn- och ungdomsskildringar som Kjell Johanssons Huset vid Flon och Åsa Lindeborgs Mig äger ingen. Han presenterar också andra nutida författare som poeten Johan Jönsson och författarna Kristian Lundberg och Elise Karlsson. Han slår också ett slag för Föreningen Arbetarskrivare och dess antologier.
Landström har skrivit en rik och välskriven bok, om än inte alldeles lättläst. Den kunde ha blivit ett standardverk att slå i och berikas av om den haft en litteraturlista och ett personregister.
Ändå: Styvt gjort!
Hans Falk
Fakta. Arbetarlitteraturens återkomst, Rasmus Landström, Verbal förlag 2020.