Crister Twedberg och Mathias Kåhed har jobbat hela sitt yrkesliv i köttbranschen på Slakthusområdet i Stockholm. Men efter sommaren tar det slut.

Vi träffas på lunchen, 40 minuter mellan 10.40 och 11.20. Crister och Mathias tar var sin korv med bröd på Slakthusgrillen – en sliten, men anrik och populär, grillkiosk på Hallvägen, som är genomfartsväg på Slakthusområdet. Under åren har grillen mättat många slaktare, styckare och packare.
Arbetsgivaren Nybergs Deli ska efter många år på Slakthusområdet flytta till ett industriområde i Jordbro i Haninge kommun, söder om Stockholm.
En handfull andra charkföretag som fortfarande har verksamhet på området ska också flytta ut inom den närmaste tiden.

Området är till stor del en byggarbetsplats. På flera håll river grävskopor i byggnader som jämnas med marken, lastbilar trafikerar området och skyddsstängsel spärrar av och gör det bitvis svårt att ta sig fram.
Slakthusområdet står inför en förvandling från ruffigt industriområde till en plats för kontor, bostäder, restauranger och lokaler för kultur – en ny och modern stadsdel som ska stå klar 2033.
Crister Twedberg är ordförande i Livsklubben på Nybergs Deli, som producerar julskinkor och ytterfiléer. Företaget har 60 anställda, runt 40 i produktionen varav cirka 30 är anslutna till Livs.

För drygt 40 år sedan klev Crister Twedberg in på Slakthusområdet för första gången.
– 1980 såg det helt annorlunda ut. Fram till mitten av 80-talet slaktades det fortfarande på området. I dag är det kafé där djuren togs in på den tiden.
Crister Twedbergs första anställning var på företaget Samfood.
– Jag började med packning och sen fick jag bli styckarlärling. När Samfood lade ner här i Stockholm flyttade jag med ner till Skåne där de hade anläggningar i Malmö och Helsingborg. Jag jobbade i Helsingborg i ett halvår innan jag kom tillbaka hit, berättar han.

Det var tätt mellan firmorna på Slakthusområdet, och Crister Twedberg bytte arbetsgivare många gånger. Köttcentralen, Mårtensson, Gudruns, Svenskt butikskött och Engvalls är bara några av företagen där han varit anställd.
– På 80- och 90-talen kunde man höja lönen lite genom att hoppa runt bland arbetsgivare. Det var bara att gå över gatan. Så funkar det inte i dag, många små firmor har lagts ner och anläggningarna har blivit större och större.

• Lönerna då?
– Vi ligger lågt i den här branschen. Lägger ett företag ner i dag och du söker ett nytt jobb så får du börja om lönemässigt. Det är klart att du inte börjar på allra lägsta nivå om du har erfarenhet, men inte är det några höga löner, säger Crister Twedberg.
Mathias Kåhed har varit anställd på Nybergs Deli i 24 år. Nu är han maskin- och underhållsansvarig, och under åren har han också utvecklat ett intresse för Slakthusområdets snart 110-åriga historia.
Med Mathias som ciceron vandrar vi runt under lunchen och när vi passerar mellan två byggnader talar dofterna tydligt om var vi befinner oss – rökt korv och en pust av stekt fläsk går inte att ta miste på.

I områdets nordvästra hörn ligger Fållan, en byggnad som en gång i tiden gjorde skäl för namnet. Här kom djuren in med järnväg och lastades av, för att sedan slaktas och skickas vidare till styckning.
Fållan har senare gjorts om till restaurang och konsertlokal. På grund av pandemin har lokalerna stått tomma och under våren har de tjänstgjort som vaccinationscentral mot covid-19.
Mathias Kåhed tar med oss in bakom Fållan. Där tågen rullade in med djuren finns perrongen kvar, till viss del överväxt men en del av det som på grund av historiskt värde inte får rivas bort på Slakthusområdet.
Tolv byggnader, de flesta belägna i den norra delen av Slakthusområdet, har efter en inventering av Stockholms stadsmuseum fått en blåmärkning. Det innebär att fastigheterna anses som värdefulla byggnadsminnen.
Stallbyggnader, marknadshallar, veterinär- och maskinistbostäderna och Gamla börshuset finns bland de byggnader som inte får rivas eller ändras.
Mathias Kåhed pekar på dynghuset och hudboden, som precis som övriga blåklassade byggnader uppfördes 1907 och kommer att få stå kvar.
– Man kan bara föreställa sig stanken här på den tiden, säger han.

Nybergs Deli huserar också i en kulturmärkt byggnad. På vägen in till produktionslokalerna passerar man genom Förbindelsegången – en lokal som närmast kan liknas vid en stor järnvägsstation med ljusinsläpp från stora takfönster.
– Många byggnader är ju otroligt vackra. Det byggdes ju på ett helt annat sätt i början av 1900-talet. Det är skönt att dom inte river allt och jag tycker att Stockholms stad gör ett väldigt bra jobb som bevarar det, säger Mathias Kåhed.
Fastighetsbolaget Atrium Ljungberg är Stockholms stads huvudpartner när det gäller utvecklingen av framtidens Slakthusområde.

Andreas Jaeger är fastighetsbolagets affärsutvecklingschef för södra Stockholm och han förklarar att man vill skapa stadens nya mötesplats för matkultur, aktiviteter och upplevelser. När industrierna nu lämnar området ska nya verksamheter flytta in.
– Det här är ett projekt som pågår under lång tid, och vi vill få området att börja leva så tidigt som möjligt nu. Det uppstår ju tomma lokaler, till exempel när Nybergs Deli flyttar. Ingenting ska stå tomt.
– Vi jobbar tillsammans med våra antikvarier och Stadsbyggnadskontoret. De gamla byggnaderna är Slakthusområdets dna och det vill vi behålla och förstärka, så att så många som möjligt får uppleva. Vi hoppas redan i år kunna lansera en ny matdestination med flera restauranger i en blåklassad byggnad, säger Andreas Jaeger.
Men exakt var vill han inte avslöja.
I september börjar livsmedelsarbetarna Crister Twedberg och Mathias Kåhed jobba på industriområdet i Jordbro. Mathias började redan i maj flytta en maskin till det nya stället.

• Hur känns det?
– Jag tycker mycket om den här miljön, så det är sorgligt, säger Mathias Kåhed.
Crister Twedberg pendlar från Norrtälje, och han har också trivts bra på området.
– Läget här är ju klart mycket bättre, med många ställen att luncha på. I går käkade vi sushi i Globen. Fast för mig blir det ju ännu längre att resa.
Niclas Carron