Förslag på nytt avgiftssystem
Livs vill införa ett nytt avgiftssystem med nio klasser i stället för nuvarande fem. För några med hög lön innebär det en höjning av medlemsavgiften, för andra med låg lön en sänkning.
– Syftet är att få till ett mer rättvist system, förklarar Jolan Wennberg, Livs andre ordförande som lett gruppen som tagit fram det nya systemet.
På totalen ska det inte bli någon förändring. Förbundet ska varken gå plus eller minus.
Det var efter en het diskussion för 20 år sedan som Livs övergav procentavgiften och i stället införde ett system med fyra inkomstklasser där majoritet av medlemmarna skulle ligga i mitten.
En ny avgiftsklass för de med de lägsta inkomsterna infördes 2015.
– När vi tittar på det nu så konstaterar vi att nästan alla ligger i högsta avgiftsklassen eller näst högsta.
Som det är idag hamnar den livsmedelsarbetare som har en genomsnittlig inkomst på 27 504 kronor i månaden i högsta avgiftsklassen. Och så var det inte tänkt. Då går det inte att tala om en solidarisk finansiering.
I förslaget till nytt avgiftssystem blir det nio klasser, där den som har en genomsnittsinkomst hamnar i mitten, alltså i klass fem. Avgiften för den medlemmen skulle bli 650 kronor i månaden, vilket är lika mycket som den är idag.
För den som har en relativt hög inkomst på 34 000 kronor och mer blir det en höjning med 90 kronor och medlemsavgift på 750 kronor. Se tabellerna.
Enligt de beräkningar som gjorts kommer 11 978 medlemmar få en höjning och 10 947 medlemmar en sänkning av avgiften.
Ett problem som följt av att den stora majoriteten hamnat i den högsta avgiftsklassen är att inrapportering av nya inkomster inte fungerar. Tjänar man över 23 101 kronor ligger man redan i högsta avgiftsklassen.
Det här är inte bra av flera skäl förklarar Jolan Wennberg. Tanken är att medlemmen själv ska redogöra för sin situation. Det är en information som Livs behöver i avtalsförhandlingarna.
Den lönestatistik som Livs har tillgång till idag bygger på det som företagen rapporterar in till Svenskt Näringsliv.
– Vi behöver egen statistik för att veta var våra medlemmar ligger. Det handlar om att se helheten. Vi behöver kunna se att de avtal vi förhandlat fram får effekt i våra medlemmars plånböcker.
Förutom ett nytt nioklassigt avgiftssystem föreslås därför att medlemmarna ska vara skyldiga att omedelbart anmäla till förbundet när inkomsten förändras under en period om minst tre månader.
För att säkerställa att rätt inkomst anmäls ska förbundet skicka ut brev och begära in inkomstuppgifter från medlemmarna. Om en medlem inte svarar kommer den automatiskt att flyttas upp till närmaste högre avgiftsklassen.
Det nya avgiftssystemet läggs fram till kongressen i oktober och föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.
Från klubbar har det kommit in motioner om olika rabatter på medlemsavgiften som upplevs som ett hinder när nya medlemmar ska rekryteras, särskilt för ungdomar och tillfälligt anställda.
Förbundsstyrelsen har avslagit dem.
– Man måste skilja mellan avgiftssystemet och enskilda kampanjer. Avgiftssystemet ska leva under lång tid och då vill vi inte ha en uppdelning av medlemskapet utifrån anställningsform, ålder eller något annat utan det ska vara utifrån medlemmens inkomst, förklarar Jolan Wennberg.
Detta gäller alltså avgiftssystem som ska leva många år framåt. Enskilda kampanjer tar han inte ställning till, men säger att erfarenheten från Unionen och IF Metall som prövat sådan är att de inte har någon större effekt.
– Att vi ska locka in nya medlemmar med att det är billigt tycker jag är fel väg att gå. Man måste titta på vad man får för pengarna och det är här vi måste bli duktigare på att visa på medlemskapets värde. Att visa att det faktiskt gör skillnad att gå med i Livs.