– Vi har suttit och tittat på hur vi ska prioritera. Tanken är att vi ska jobba på ett medlemsnära sätt. Vi ska titta på varje arbetsplats för att ta reda på vilka behoven är, säger Natasa Stojkovic, central ombudsman som leder arbetsgruppen.
Planering av det nya medlemsnära arbetssättet pågår för fullt. Till Livs kongress i oktober ska en rapport läggas fram som föreslår att 40 miljoner skjuts till under fyra år för att värva medlemmar och utveckla demokratin.

Om rapporten godkänns av kongressen fattas beslut på förbundsmötet i december om hur det ska gå till i praktiken.
– Vi ska kartlägga hur det faktiskt ser ut på arbetsplatserna, fråga de blivande medlemmarna vad de vill och ta det därifrån.
Hon menar att förbundet måste tänka om, inte sitta och hitta på olika verksamheter utan verkligen ta reda på vad som behövs.
– Kommer man till en arbetsplats där 60 procent pratar arabiska, ja, då måste vi säkerställa att vi har en förtroendevald som kan tala arabiska och som kan möta den målgruppen.
Medlemmar och blivande medlemmar ska mötas utifrån deras förutsättningar, oavsett hur dessa ser ut, om de är äldre, om de är unga, om de har utländsk bakgrund. Kort sagt ska man ta reda på hur det ser ut på varje arbetsplats och sätta specifika mål för varje arbetsplats.

• Att kartlägga samtliga förbundets arbetsplatser. Det låter som ett gigantiskt jobb?
– Men det är inte det. Vi kommer att kartlägga dem utifrån storlek, organisationsgrad, antal blivande medlemmar, hur den fackliga verksamheten funkar, om det finns facklig närvaro och så ska vi sätta upp mål utifrån det.
En viktig lärdom under pandemin har varit att telefonsamtal är mycket effektiva. Medlemmen är då friare och vågar ställa andra frågor än när de är på jobbet och che-
fen kan dyka upp. Telefonsamtalen ska med-
lemsvärvarna fortsätta med.
En annan upptäckt är att många medlemmar har tillräckligt med teknik och färdigheter för att kunna delta i fackliga möten och utbildningar digitalt.

• Hur är det med språkkunskaper?
– Först och främst måste vi se till att de som kan flera språk får utbilda sig så att de kan ta på sig fackliga uppdrag.
Vad gäller tolk menar hon att det finns en möjlighet att samordna detta.
– Om vi har ett språk som bara en förtroendevald kan tolka i hela Sverige, men okej, ge honom eller henne förutsättningar att faktiskt jobba i hela Sverige. Finns det någon i varje region med speciella språkkunskaper ska vi ta tillvara dessa.
Ofta går det att ordna tolkning per telefon.
– Jag till exempel talar serbiska. Då ska jag inte bara tolka för medlemmar i Stockholm utan jag ska också göra det i Malmö. Vi måste ta tillvara den kompetens som vi faktiskt har.