”Fotboll innehåller ju allt i känsloväg”

När nykomlingen Degerfors IF slog Djurgården med 2-0 i inledningen av allsvenskan i början av maj fanns åtta personer på läktaren. En av dem var Robin Hedlund – maskin-operatör på Wasabröd i Filipstad och en av Degerfors mest lojala fans.

När Robin Hedlund pratar om Degerfors IF så säger han ”vi”, och det är tydligt att det är laget i hans hjärta.
Han såg sina första matcher på den gamla idrottsplatsen Stora Valla i Degerfors när han var åtta år.
– Det var pappa som tog med mig och körde från Filipstad till Degerfors. Och det var väl då jag blev frälst på nåt sätt. Men Degerfors är hela Värmlands lag, folk åker långt för att se lagets matcher, säger Robin Hedlund.
Degerfors IF hade en lång storhetstid under 1940- och 50-talen, och laget har under åren fostrat en rad framgångsrika fotbollsspelare. Gunnar Nordahl, Ralf Edström, Olof Mellberg och Ola Toivonen är bara några av dem.
När Robin Hedlund såg sina första matcher, 1993, hade Degerfors precis lyckats ta sig upp i allsvenskan efter att ha pendlat mellan de lägre serierna under hela 80-talet. Samma år blev laget svenska cupmästare och fick spela i Cupvinnarcupen.
– Det starkaste och kanske tidigaste minnet är matchen mot Parma i Cupvinnarcupen. Det var stort. Vi ledde med 1-0 men Parma gjorde två mål i slutminuterna. Jag minns att jag tyckte det var fantastiskt med så mycket folk på Stora Valla.
– Vi fick några år i allsvenskan, fram till -97 när vi åkte ur. Jag var på den sista matchen mot Öster när vi blev utslagna. Det var deppigt, kan jag säga. Men oavsett i vilken serie laget har spelat efter det så har jag åkt och sett matcherna. I division 2 var jag i Stockholm och såg matcher mot lag som Värtan, Spårvägen och Nacka, säger Robin Hedlund.

• Vad är det med fotboll som gör det så spännande?
– Jag tror att det har med samhörighet och upplevelser att göra. Det är väl katharsis, att rensa själen. Fotboll innehåller ju allt i känsloväg – det finns inget manus. Man får utlopp för mycket känslor och man vet aldrig i förväg vad man ska få se. Det kan vara riktigt häftigt, men också hur tråkigt som helst. En riktigt dålig fotbollsmatch är väl bland det värsta man kan vara med om.
Kompisgänget, med fotbollen som gemensamt intresse, är en viktig del, menar Robin Hedlund.
– Vi har ju hängt ihop under division 2-tiden. Uppladdning och umgänge innan matcherna är inte oviktigt. Det finns ett legendariskt hak i Degerfors som heter Bosna dit vi gärna går.
Det tog 23 år för Degerfors att komma tillbaka till allsvenskan, och med det har intresset för Degerfors naturligtvis ökat. När endast åtta personer på grund av restriktioner skulle släppas in på läktarplats i matchen mot Djurgården den 9 maj så lottades platserna ut bland de som köpt säsongskort.
– Jag hade ju en enorm tur som fick en plats. Men nu ser jag verkligen fram emot fler människor i publiken, det blir en helt annan stämning.

En annan sak att se fram emot är Livs kongress i Örebro i höst. Robin Hedlund har varit anställd på Wasabröd i Filipstad i 14 år, varit fackligt aktiv under de senaste tio åren och sitter i klubbstyrelsen.
Klubben får skicka två delegater till kongressen och Robin Hedlund är en av dem.
– Det blir min första kongress och det ska bli spännande, säger han.
• Har du någon specifik fråga du tycker är viktig?
– Inom livsmedelsindustrin arbetar en stor del inhyrd personal. Rent allmänt tänker vi i klubben att det borde regleras. De flesta är av de som är inhyrda är förstås anställda i ett bemanningsföretag, men vi menar att den som är inhyrd efter tillräckligt lång tid bör få en fast anställning av arbetsgivaren, säger Robin Hedlund.
I en motion till kongressen har klubben på Wasabröd också ett förslag för att behålla tillverkningen av en del svenska livsmedel inom gränserna.
– Vi värnar om svensk livsmedelsindustri och att den ska förbli svensk. Som ett led i det har vår klubb lämnat en motion där vi föreslår att Livs ska verka för att ingen livsmedelsprodukt som är tillverkad utanför rikets gränser ska få prydas av sigillet ”kunglig hovleverantör”, säger Robin Hedlund.
Niclas Carron