Bild:

Smögens brygga är vacker på sommaren. Men det verkligt intressanta ligger ovanför på klipporna i Kungshamn. Där finns Sotenäs Symbioscenter och där smids planer på landbaserad laxodling som kan ge tusentals nya jobb.

Skylten till Symbioscentret är diskret, lätt att missa. Längs med den smala vägen på klipphällen ser man den stora Orkla-fabriken, vars skorsten klätts med reklam för Kalles kaviar.
Det är i Orklas gamla kontorshus som Symbioscentret är inrymt.
– Turismen är betydelsefull för kommunen men det är fiskförädlingsföretagen som ger jobb året om, förklarar centrets utvecklingschef Per Svensson.
Från början var han automationstekniker. Men det var länge sedan. Senast jobbade han som rektor för vuxenutbildning i Lysekil. Nu handlar det om industriell symbios.
– Det finns ingen utbildning för att göra det jag gör, säger han.
Med stor entusiasm berättar han om de många projekten och framförallt om det senaste som är en gigantisk landbaserad laxodling på 100 000 ton per år som ska ligga några kilometer in i landet.
– Om vi får till det kommer den att bli
Europas största vattenbruk. Kanske världens
största om man räknar bort den kinesiska vitfisken, säger han.
Företaget som ska driva odlingen heter Quality Salmon och ägs av en norsk entreprenör, Lighthouse, som har tillgång till mycket kapital.
Att Quality Salmon valde att lägga den gigantiska landbaserade laxodlingen i
Sotenäs beror, enligt Per Svensson, på att Kungshamn är en plats där det finns ett unikt kunnande om cirkulär ekonomi och industriell symbios.

De stora fiskförädlingsföretagen – Orkla, Leröy och Marinor – har utvecklat ett sam-arbete med andra företag för att ta hand om och använda det avfall och de restprodukter som uppstår i processerna.
Det ena förtagets avfall blir det andra företagets resurs och samtidigt minskas miljöpåverkan. Förutsättningen är att företagen ligger nära varandra och det gör de i Sotenäs.
Då kan de byta energi, vatten och material, men också kunskap och personal med rätt kompetens.
– För det är inte företag som pratar med varandra utan det är människor.
Det började med att de stora fiskförädlingsföretagen hade problem med processvattnet som släpptes ut i havet. Nya miljöbestämmelser begränsade dem. Då startade några personer ett företag som heter Rena hav som tillhandahöll en gemensam vattenreningsanläggning.

Rena hav tog också hand om fiskrenset i en biogasanläggning, men fortfarande fanns det
hetvatten över och då uppkom idén om att starta en landbaserad laxodling. Det är Smögen lax som kommit en bra bit på väg även om det ännu inte är i kommersiell drift.
Symbioscentret har stått för kunskaper och kontaktnät.
– Vi träffade på en kvinna som jobbar med kiselalger och fick henne att starta en algfabrik här i Kungshamn. Algen älskar kväve som kommer med bajsvattnet från fiskarna. Det strömmar genom anläggningen. Algerna trivs och tar bort en del av kvävet.
Symbioscentret stod också för en testanläggning där man testade hur algerna fungerade ihop med laxodlingen.
– Det är dessa cirkulära system som vi byggt upp som gör att Quality Salmon ville lägga den gigantiska laxodlingen här.

Egentligen vill han inte kalla det laxodling.
– Det är en fabrik som tillverkar lax.
I laxfabriken kommer allt att vara datorstyrt och automatiserat, från första ägget ända tills den färdiga produkten kommer till butiken. När laxägget blir en smolt får den ett namn, och det namnet följer den hela vägen med spårbarhet, vilket gör att man vet exakt vad den har fått för foder, exakt hur mycket den har ätit vecka för vecka. När du går till butiken och ska köpa denna lax har den en QR-kod som talar om hur den mått under sitt laxliv.
Varje bassäng ska vara på 25 meter åt alla håll och åtta meter djupa. Det ska bli ungefär 258 sådana bassänger.
Totalt sett tror han att det kommer att skapas ett par tusen jobb i Sotenäs. Många av jobben kommer att kräva högskoleutbildning som ingenjörer och veterinärer, men det kommer också att behövas automationstekniker och processoperatörer, alltså moderna livsmedelsarbetare.
Det blir övervakningssystem för att hålla koll på bakteriefloran och automationssystem för att se vilka fiskar som växer bättre än andra och systemet kommer att lära sig det och optimera sig själv.
Han tror att det kommer att bli svårt att hitta tillräckligt många tekniker och ingenjörer, men han tror samtidigt att miljötänket, att det inte blir några utsläpp, att det blir helt cirkulärt, kommer att locka ungdomar som är miljömedvetna.

Sotenäs kommun ska starta ett utbildningscenter intill den landbaserade odlingen, dit ska också forskare komma. En del företag tar med sig personal och efter hand kommer lokal personal att läras upp.
Allt är stort. Området där odlingen ska ligga är på 140 hektar. Sotenäs kommun har fått 8,7 miljoner i EU-stöd för att utarbeta en detaljplan för landbaserat vattenbruk.
Enligt planen ska anläggningen var klar 2026 men det tror han är för optimistiskt, eftersom miljötillstånden fortfarande inte är klara. Och dessa kan ta långt tid i Sverige.

• Vad är myndigheten rädd för? Vad kan gå fel med laxodlingen?
– Ingen aning, säger han.
När han tänker efter kommer han på en sak och det är om det blir oväder. Om det kommer så mycket vatten på en gång att det inte kan ledas bort från det stora taket och sväljas av marken.
– Tidigare i somras hade vi ett stort regnväder som blev en katastrof. På campingen var husvagnarna översvämmade, bilar blev bortspolade. Folk fick paddla runt på surfbrädor och vi fick öppna upp idrottshallen för att ta hand om dem, ge dem filtar och skydd.