Mattias räddade Boxholmsosten
Boxholms gräddost skulle de ha kvar. Så var det bara. Och nu finns den där, inte minst tack vare Mattias Hektor, en 33-årig före detta mejeriarbetare som hjälpte mjölkbönderna att rädda tillbaka produktionen till orten.
– Ja, det är klart att det var både spännande och lite osäkert. Det är ju en chansning att hoppa på något sånt här. Men jag ville det och grabbarna som köpt vårt gamla mejeri menar allvar. Det förstod jag. De kommer att lyckas med det här.
Själv hade han slutat på mejeriet för två och ett halvt år sedan då nedläggningsbesked kom och Arla Foods, som köpte Boxholms mejeri sju år tidigare, ville samla all ost av samma karaktär på ett ställe. Det ansågs vara mer rationellt och i Östersund hade ju Arla redan ett komplett ostmejeri.
Många på den lilla bruksorten i Östergötland protesterade. Boxholms ost skulle räddas.
Att det blev en sådan kraftig proteströrelse tror Mattias Hektor har att göra med att Boxholm är en gammal bruksort och att det finns kvar en bruksanda som säger att man ska hålla ihop och hjälpa varandra.
Han berättar om alla nedläggningarna. Först avvecklades Boxholms stål. Det blev inte mycket verksamhet kvar. Därefter lades Boxholms såg ner helt och hållet. Sedan kom nedläggningsbesluten om mejeriet.
– Jag tror att det vart droppen för boxholmarna. Den här kommunen har i generationer levt på sina industrier. Då rann nog sinnet över för folk när ytterligare ett företag skulle försvinna.
Även om det inte var möjligt att hindra Arla från att ta det uppköpta företagets varumärke, flytta produktionen och lägga ner fabriken, så har proteströrelsen, bestående lokala bönderna, mejeriarbetare och boxholmare, visat att det går att hindra utplåningen. Det går att återstarta den lokala produktionen igen.
Hur gick det till? Jo, först köpte kommunen det nedlagda mejeriet med inventarier.
Därefter bildade sextio lokala bönder en ekonomisk förening som under namnet Glada bonden bestämde sig för att leverera råvara och börja ysta i det gamla mejeriet.
Målet för böndernas var inte bara att blåsa liv i mejeriet utan också att förändra mejerimarknaden så att mjölkpriset till dem kan höjas och att det åter blir möjligt för dem att leva på sina gårdar. För att lyckas var de tvungna att krångla sig ur en affärsklausul som Arla Foods hade skrivit och som sa att ingen konkurrerade verksamhet får bedrivas i det gamla mejeriet under fem år. Tack vare ett beslut från Konkurrensverket gick det. Sådana skrivningar strider mot konkurrenslagen.
I november förra året inleddes provystning och Mattias var på plats och hjälpte till. I februari fick han anställning som mejeriarbetare igen och därefter återkom fyra mejeriarbetare som jobbat tidigare och tre nya som inte hade någon som helst erfarenhet. Sammanlagt är de åtta stycken.
– Vi hade två månader på oss att få igång mejeriet. I februari och mars gjorde vi underhåll. Vi installerade en helt ny packlinje. Efter påsk kunde vi köra de första ystningarna och förra tisdagen kunde försäljningen av den nya osten börja.
Förra tisdagen var den 28 september och då ringlade långa köer med entusiastiska kunder utanför mejeriet, berättar Mattias Hektor.
Osten säljs under det kaxiga varumärket Äkta Boxholms.
– Det var mycket folk på invigningen. Känslan som vi har är att de är jättepositiva. Och de har gett osten bra betyg. Så det är jättekul.
Sociala medier har haft stor betydelse för deras möjligheter att sprida information om den återstartade ostproduktionen, berättar Mattias Hektor.
Coop och Ica i Boxholm har fått sina första leveranser. Osten går åter igen att köpa i butik. Förutom den traditionella gräddosten finns tre andra sorter.
– Osten engagerar, säger Mattias Hektor.
Att det är så blir tydligt när man går genom samhället och ser de uppklistrade affischerna för den kommande lokalrevyn som ska ha premiär. Den handlar om kampen för att rädda osten och heter ”Kalabaliken kring Boxholms mejeri”.