De blev sist att dömas för ”otukt som mot naturen är”
”Alla människor i den här berättelsen har funnits på riktigt. De levde och verkade i Stockholm”, så inleder Lodalen den andra, fristående delen i en historisk romansvit om samkönad kärlek i Sverige under 1900-talet. Den första boken handlade om Lisa och Lilly, två kvinnor som dränkte sig i Hammarby sjö, och fick stor uppmärksamhet när den kom 2020.
Nu är det dags för berättelsen om fem kvinnor som mitt under brinnande krig blev de sista att dömas enligt lagen om ”otukt som mot naturen är”. Året därpå, 1944, avkriminaliserades homosexualitet men sågs fortfarande som en sjukdom fram till 1979.
Butchen Eva var städerska på hotell Terminus på Vasagatan i Stockholm, mitt emot Centralstationen. Hon var säker i sin identitet men hade problem med att få den enda litern sprit som kvinnor fick under motbokens tid att räcka till. Den mer sköra Margit bodde också ensam, frånskild och senare diagnostiserad med tuberkulos. Hon var rädd och tvekande, men när hon en dag kom över Evas telefonnummer ringde hon den okända kvinnan.
Det är många turer innan de fem i ”ligan” till slut dömdes och tvingades schavottera i pressen. Välskrivet i Fogelströms anda, god research och mycket fängslande.
STOCKHOLMIANA. Lesbiska ligan, en sann kriminalhistora, Mian Lodalen, Romanus & Selling 2021.