Minna Bergqvist är glad att hon valde restaurang- och livsmedelsprogrammet. Hon går ut gymnasiet i vår och har redan fått jobb på ett bageri. Men intresset för gymnasieskolans yrkesutbildningar har dalat under flera år. Ett nytt regeringsförslag kan kanske vända utvecklingen.

– Min studie- och yrkesvägledare tyckte att jag som hade så bra betyg i grundskolan skulle välja ett teoretiskt gymnasieprogram, men jag ville det här, säger Minna Bergqvist, 19, medan hon klipper en rulle deg till knyten.

Minna och hennes klasskompisar är i full gång i bageriet på gymnasieskolan Vipan i Lund. Här bakas polynéer, pajbottnar, wienerlängder, Budapestrullar och olika sorters matbröd. 

Minna går ut årskurs tre på restaurang- och livsmedelsprogrammet med inriktning bageri och konditori i vår. Jobb har hon redan fått på ett Ica Maxi-bageri. En bra början, tycker hon. 

– I sjuan började jag tänka på det här. Jag kollade på nätet och undrade vilken vägen till att bli bagare var, berättar Minna. 

– Föräldrar måste släppa att det är dåligt att gå en yrkeslinje. Många härifrån läser vidare sedan, säger Linda Roos, som är Minnas lärare i bageriet. 

Värnhemsskolan i Malmö har öppet hus och vi gör ett besök där. Gymnasieskolans restaurang- och livsmedelsprogram visar upp sig för tjejer och killar som går ut nian i vår och deras föräldrar.  Avsikten är att locka nya elever till hösten. 

Eleverna Indra Daly och Kevin Pietruk bakar ut längder till kardemummabullar. Efter att ha provat på restaurang och kök under första året valde de bageri-inriktningen under utbildningens andra år. 

– Jag vill testa på allt inom bageri. Det är kreativt, säger Indra medan hon formar degen till en lång rulle.

– Känslan är där, jag vill verkligen hålla på med detta, säger Kevin med ett stort leende. 

Kevin tänkte först bli kock, men upptäckte att han trivdes bättre i bageriet. Indra tycker att det är mer hemkänsla här än i restaurangen. 

– Intresset för utbildningen har gått lite upp och ner, säger yrkesläraren Göran Stein-Beer. 

Han tror att många föräldrar övertalar sina barn att välja ett teoretiskt framför ett yrkesinriktat gymnasieprogram. 

– De vill att deras barn ska ha alla möjligheter efter skolan, säger Göran Stein-Beer.

Över 5 000 unga Malmöbors väg från grundskolan ut i arbetslivet kartlades i en rapport presenterad i december av Malmö universitet och Malmö stad. Elever som gått en yrkesutbildning hade betydligt större chans att få jobb jämfört med unga som inte fullgjort en gymnasieutbildning, enligt undersökningen. Resultaten visar att fullgjord gymnasieutbildning är en grundläggande förutsättning för att få jobb. De som gått en yrkesutbildning hade högre inkomst vid 26 års ålder än unga som gått ett teoretiskt gymnasieprogram. 

– Det är väldigt tydligt vilken stor betydelse yrkesutbildningarna har. Det är ett av de mest slående resultaten i undersökningen, säger Jonas Olofsson, professor vid Malmö universitet. 

Mindre än en tredjedel av de som går ut grundskolan väljer en yrkesinriktad gymnasieutbildning. Detta trots att det finns gott om lediga jobb i bland annat livsmedelsindustrin. En tydlig nedgång för yrkesutbildningarna kom efter 2011 när de inte längre gav behörighet för högskolan, men intresset började avta redan tidigare, enligt Jonas Olofsson.

– Nedgången bland grundskoleelever att söka till yrkesprogram har pågått under väldigt lång tid. Egentligen började nedgången redan när nya gymnasieskolan kom till i slutet av sjuttiotalet och början av åttiotalet, säger han.

På 1970-talet valde runt 70 procent av eleverna att gå ett yrkesprogram efter grundskolan. Idag väljer mindre är 30 procent en yrkesinriktad utbildning på gymnasiet. Nedgången har varit dramatisk om man ser på de senaste 50 åren. Många tycker att ett yrkesprogram begränsar valfriheten. Ett nytt regeringsförslag (se faktaruta) har just lagts fram för att få en ändring till stånd. 

– Om man följer samhällsdebatten och lyssnar på politikerna så är det väldigt mycket fokus på högre utbildning. Jag tror att det har mycket med föräldrarna att göra. Det är som om ett yrkesprogram är lite av ett sekunda val, fortsätter Jonas Olofsson. 

En vanlig inställning är att ett teoretiskt gymnasieprogram håller alla dörrar öppna. Men för många blir det en omväg till arbetsmarknaden.

– Många av de som går ett högskoleförberedande gymnasieprogram går inte vidare till högskolan utan går till arbetslivet. Åtminstone här i Malmö har de betydligt sämre förutsättningar på arbetsmarknaden. De får en ganska besvärlig övergångsfas till arbetsmarknaden. 

För att öka intresset för gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar behöver flera saker göras, anser han. Ett problem är att det kan gå flera hundra elever på varje enskild studie- och yrkesvägledare. Det gör att bara de mest drivande eleverna ser till att få individuella samtal med en studie- och yrkesvägledare. 

Idag är det endast ett fåtal branscher som har ett väl fungerande och förankrat lärlingssystem, anser Jonas Olofsson. Det tar lång tid att bygga upp ett sådant, därför ser han inte det som en lösning på bristen på yrkesutbildade personer. 

På senare år har det talats mycket om att hela skolan har ett ansvar för elevernas yrkesval. Jonas Olofsson tror dock att många lärare känner sig osäkra inför denna uppgift eftersom de antagligen är dåligt uppdaterade om konsekvenserna av olika yrkesval.  

– Hela samhällsdebatten måste gå i en annan riktning. Man måste intressera sig mer för de möjligheter som en yrkesutbildning skapar. Här i Malmö är unga med utländsk bakgrund starkt underrepresenterade på yrkesprogrammen. De kan vara så att de här familjerna bär med sig en bild av arbetsmarknaden från sina hemländer som inte alls överensstämmer med villkoren i Sverige. 

Det räcker inte att bara informera de unga, anser han. Även föräldrar behöver få en rättvisande bild av hur det ser ut på arbetsmarknaden. 

– Föräldrarna är nyckelpersoner när det gäller ungdomars yrkesval, understryker Jonas Olofsson.  

Tillbaka till Minna på Vipan i Lund. Efter att ha jobbat ett tag på Ica Maxis bageri tänker hon ta ett gesällbrev. Med ett sådant yrkesbevis öppnas många dörrar för en karriär i bageribranschen. 

– Jag är glad att jag valde livsmedelsprogrammet. Nu blir jobbet som ett intresse och kul att gå till, säger Minna.

Mamma är lärare och pappa snickare. De har hela tiden gett sitt stöd åt hennes studieval. 

– Jag har kompisar som går teoretiska gymnasieprogram. Nu i trean ångrar de sina val. De vet inte vad de ska bli, säger Minna. 

Fler ska lockas till yrkesutbildningarna

Regeringen föreslår i en ny proposition att alla nationella yrkesprogram ska innehålla de ämnen som krävs för att eleverna ska uppnå grundläggande behörighet till högskolan. För att uppnå behörigheten utan att minska utbildningen i yrkesämnena ska programmens omfattning utökas. 

Förslaget är att lagändringarna ska gälla från den 1 januari 2023 och tillämpas första gången för de elever som börjar utbildningarna höstterminen 2023. Med  denna förändring hoppas regeringen att intresset för yrkesutbildningarna ökar. 

Källa: Regeringen