Snabbmat säkrar framtiden i Vansbro
Marknaden för fryst paj och pizza har ökat dramatiskt under de senaste åren.
Nu investerar Orkla 300 miljoner kronor för att öka kapaciteten i paj- och pizzabageriet i Vansbro.
– Helt fantastiskt bra. Det säkrar framtiden för Vansbro, som kommer att ha en fabrik i 30 år till. Och det blir jättelyft för arbetsmiljön, säger Livs klubbordförande Karin Hansson.
Industrifastigheten som inhyser paj- och pizzabageriet var ursprungligen en vågad satsning av Vansbro kommun i början av 1970-talet. Förhoppningen var att locka företag till orten och skapa nya arbetstillfällen. Ett antal företag flyttade in, men blev inte särskilt långlivade. 1979 kom Felix in och startade storskalig pizzatillverkning, och den har nu drygt 40 år på nacken.
Numera ligger fabriken under Orkla Food Sveriges paraply och här bakar 160 kollektivanställda varje år 3 500 ton paj och 7 500 ton pizza under varumärken som Grandiosa, Felix och Anamma.
Och mer ska det bli. Efterfrågan på fryst pizza och paj har ökat kraftigt under de senaste tre åren, runt 20 procent för pizza och närmare 30 procent för matpaj.
Anläggningen i Vansbro har länge rullat på med full kapacitet och med satsningen på en ny produktionslinje för paj och ytterligare automatisering av tillverkningen kommer kapaciteten att fördubblas.
Den ökade efterfrågan hänger ihop med utvecklingen av växtbaserade produkter. På det området räknar Orkla också med att kunna exportera pizza och paj till övriga nordiska länder och Baltikum.
Karin Hansson är klubbordförande för Livs på fabriken sedan 15 år tillbaka. Hon började arbeta där redan 1980 – men stannade då bara i fyra månader.
– Jag slutade och började på Posten. Där var jag i tio år och jobbade som lantbrevbärare, stadsbrevbärare och kassör. Men 1994 kom jag tillbaka och blev kvar här, berättar hon.
I dag sitter hon också med i flera forum inom Orkla, bland annat för den nordiska verksamheten. Hon är också inne på sjunde året som representant för samtliga klubbar inom Orkla Sverige i Orklas styrelse, vilket innebär tio styrelsemöten om året i Norge.
Vi träffar Karin Hansson och Lisa Ström, studieorganisatör och ledamot i klubbstyrelsen, som ska visa oss runt i fabriken.
Både Karin Hansson och Lisa Ström har tidigare jobbat med städning på fabriken – en livsviktig del inom matproduktionen. Städningen sker på nattskift, då alla utrymmen, utrustning och maskiner ska rengöras. Vissa delar av maskiner och produktionslinjer plockas isär för att göras rena inför morgonens skiftstart.
– Det är ett bitvis tungt jobb, men jag trivdes väldigt bra med det. Man är 12 – 15 personer som jobbar ihop som ett team, säger Lisa Ström.
Numera jobbar hon som resurs, en av fyra personer som varje dag är beredda att hoppa in där det saknas folk i produktionen. Resurserna har i stort sett alltid jobb. Och under pandemin räckte de definitivt inte till.
– Jag trivs bra med jobbet. Men det har varit ganska tufft ett tag. Jag har fått lära mig det nya datasystemet på alla arbetsställen, säger Lisa Ström.
”Det nya datasystemet” är för övrigt en snackis ute på golvet.
– Vi bytte hela det övergripande datasystemet i fabriken mitt under pandemin. Just då var det ett enormt uppsving på försäljningen och tillverkningen gick på högvarv, vi hade ganska mycket sjukdom och personalen slet hårt för att få det att gå ihop. Tyvärr har systemet krånglat jättemycket, säger Karin Hansson.
I pizzabageriet träffar vi Lisa Ströms syster, Linda Andersson. Hon anställdes på fabriken för två år sedan, efter att ha jobbat inom vården.
– Jag gjorde många år i vården och till slut kändes som att man inte kunde ge mer. Det här jobbet är helt enkelt bättre, säger Linda Andersson.
Hon är inte ensam om att ha valt bort vård-
jobbet för den stora privata arbetsgivaren i Vansbro. Mona Dahlman är i färd med att köra igång en gigantisk vispmaskin som gör kebabsås, och berättar att hon jobbade i 30 år inom vården, men slutade och började på fabriken för fyra år sedan.
– Det blev för tufft. Omorganisationer och krav på dokumentation gjorde att man fick allt mindre tid för patienterna. Till slut känner man sig otillräcklig, så jag valde att sluta. Här är det bra, man gör jobbet och sköter sig själv och det passar mig utmärkt, säger Mona Dahlman.
Orkla räknar inte med att investeringen i fabriken kommer att skapa några nya jobb. Däremot kommer delar av jobben att förändras i samband med automatisering, både i paj- och pizzatillverkningen.
– Det blir ett jättelyft för arbetsmiljön, vissa jobb är tunga och slitsamma. Degtillverkning, där stora kärl med mjöl, kryddor och olja som ska köras för hand till degmixer och jäsning kommer att bli automatisk, säger Karin Hansson.
Fabriken ska även få en ny miljöanläggning för att minska utsläppen och gyrofrysarna ska bytas ut. Automatiseringen gör också att man får bort en del farlig trucktrafik i lokalerna, förklarar Karin Hansson.
Just nu jobbar personalen för högtryck med att lägga upp lager, eftersom produktionen till viss del blir stillastående när nya maskiner ska installeras.
– Vi kör 10-timmars dagskift på helgerna med pajtillverkning, och efter semestern blir det helgskift både på paj och pizza, säger Karin Hansson.
Fakta: Orkla i Vansbro
• Utbyggnaden i Vansbro har påbörjats i år och ska vara klar vid årsskiftet 2023/2024.
• Fabriken har 160 kollektivställda.
• Varje dag bakas runt 140 000 pizzor och 70 000 pajer.
• 92 anställda är medlemmar i Livsmedelsarbetareförbundet.