För fyra år sedan tog jag över ett litet jordbruk i Ånge. Då kunde jag väldigt lite om livsmedelstillverkning. Man kan självklart inte vara bra på allt från början men med facit i hand hade ändå lite mer grundkunskap varit bra. Men vi tar det från början: Jag är alltså killen som gick ifrån att vara bilförsäljare och jobba i blå skjorta, kavaj och chinos till att sköta om får, mjölka, tillverka ostar och skörda gräs, bland annat.
Och jag älskar det. Det är fantastiskt att få uppleva frö till gröda, baggsläpp eller se ett nytt litet lamm komma till världen. Men jag förvånas samtidigt över hur lite kunskap om lantbruk och livsmedelsproduktion allmänheten har. Varje sommar kommer en hel del besökare till vår gårdsbutik för att handla ostar, marmelader och korvar. Många undrar: ”Kan man verkligen bo och leva så här?”. En del kan inte ens se skillnad på om det är får, kossor eller getter som betar ute i hagarna.

Att förstå kopplingen mellan djuren, mjölken och ostarna verkar ännu svårare. Jag får frågor som: ”Vad gör man av ullen?” ”Vad äter de?” ”På sommaren är det väl lugnt? Då är de ju på bete.”
Efter fyra år som lantbrukare har jag insett att kunskapen om hur maten kommer till bordet är oroväckande låg. Vi människor måste lära oss att förstå hur vi får vår mat, hur livsmedelskedjan ser ut – oavsett om man bor i en storstad eller utanför. Det här är kunskap som behövs redan från ung ålder så att bilden av jordbruk och matproduktion får en högre status.
Folk förstår inte att det är tack vare oss och det vi gör som det faktiskt finns mat i butikerna.
Jag tänker att okunskapen måste bero på urbanisering och att folk är bortskämda med att maten alltid finns fint förpackad i butiken.
Varför finns det ingen baskunskap i ämnet oavsett var man bor och är uppfödd? Varför sitter det djurrätts­aktivister inne i städerna och tycker att vi är hemska mördare? Något har gått snett.
Jag tycker att livsmedelproduktion och lantbruk är något som borde läras ut redan i grundskolan.
Varför ägnades exempelvis inte en timme i veckan i årskurs 9 till att lära eleverna hur maten som vi ska äta blir till? Frågar man en unge i dag var morötterna eller köttfärsen kommer ifrån så är det ifrån butiken, där tar det liksom stopp.

Det skulle behövas ett ämne i skolan där elever får kunskap om hur det går till på riktigt. Vi behöver nämligen visa respekt för det som ligger på tallriken. Jag är säker på att det skulle leda till minskat matsvinn och samtidigt skapa större förståelse för maten, naturen, och varför bonden inte vill att du kör skoter på dennes höstsådda åker eller vall. Dessutom kanske det skulle ge ringar på vattnet och få fler unga att bli intresserade av att jobba med livsmedelsproduktion i framtiden.
Mer matkunskap (eller naturbrukskunskap) i skolan, jag tror verkligen på det! För det känns inte direkt som att kunskapen i ämnet blir större. Snarare mindre, och framför allt mindre ju längre bort från landsbygden vi kommer.
Christoffer Lindahl
fårbonde med gårdsmejeri i Ånge.